Love is much like a wild rose, beautiful and calm, but willing to draw blood in its defense
Presentationen om svenska högtider, traditioner och det svenska köket gick hur bra som helst och jag hade en rolig diskussion med eleverna efter. Känns så dumt att kalla dem mina elever när de är jämngamla med mig och dessutom mina vänner. När jag kom hem kände jag att jag bara ville sätta mig ner i några minuter, dricka lite gott, äta min favorit choklad Ferrero Roche och lyssna på musik som gör gott i hjärtat och där man håller andan utan att veta om det för att det är så otrolig vacker musik. Därför blev det en liten Il Divo moment mitt på en fredag.
Senare i eftermiddag åkte jag in till universitetet igen för att möta upp min syster. Vi gick till ”Emonska Klet” för lite mat. Beställde lasagne, den var god, men ingen slår mamma och pappas! Själva restaurangen som ligger i en källare mitt i centrum (”Klet” som på slovenska betyder källare och Ljubljana hette under medeltiden Emona, därav namnet på restaurangen) och går i lite mer konstnärlig stil med stora tavlor hängandes överallt och en atmosfär som bara skriker ”fängelsehåla”. Och om jag tänker efter noga så har jag faktiskt hört att Emonska Klet har varit ett fängelse under medeltiden. Riktigt mysigt är det i alla fall.
Efter maten gick vi ner till gamla stan för att ta del av julbelysnings-ceremonin. Vi kom dit precis lite innan borgmästaren tryckte på knappen. Vi räknade ner tillsammans och helt plötsligt badade den gamla delen av Ljubljana i vita och blå ljus. Vi tog sedan en sväng genom ”fairytale” staden och stannade också till i en butik som säljer slovenska souvenirer.
Väl hemma gjorde vi varm choklad med grädde, åt en massa choklad och clementiner och tittade på lite filmer. Gick i säng ganska sent, med tanke på att jag skulle upp klockan 6.00 eftersom jag hade lovat att hålla min syster sällskap hos frisören följande dag.
Egentligen skulle vi ha åkt ner till kusten den här helgen, men eftersom de rapporterade kraftigt snöfall i stora delar av landet så bestämde vi oss för att stanna i Ljubljana. Det är ändå inte så roligt nere vid kusten nu, sedan under mars, april, maj (för att inte tala om sommaren) ska jag nog dit två helger per månad. Första året jag studerade i Ljubljana åkte jag ner till kusten precis varenda helg i ett år. Sedan varannan helg och på de kortare loven, numera åker jag på loven och någon helg varje månad. De längre loven är fortfarande reserverade för Sverige. Som sagt är min mamma från turiststaden Portoroz vid havet, vi har hus därnere precis vid havet och mina morföräldrar finns där också.
