En författare i nobelprisklass
Marie-Noëlle har alltid undrat vem som är hennes far. Hennes mor var bara femton år när Marie-Noëlle föddes och lämnade henne hos den barnlösa Ranélises. Själv försvann hon till Paris för att söka lyckan. Strax efter sin tioårsdag får Marie-Noëlle brev får sin mor som vill att de ska återförenas i Frankrike. Hon tvingas lämna tryggheten på Guadeloupe och resa ut i det okända. Men i Paris grå förorter väntar ingen öppen famn; mamman är känslokall och avvisande och plågas svårt av minnen från det förflutna.
Marie-Noëlle slutar aldrig att grubbla över moderns hemlighet och när hon nås av beskedet att Ranélise gått bort, bestämmer hon sig för att resa tillbaka till Guadeloupe och söka sanningen.
Maryse Condé är en av den karibiska litteraturens främsta författare. Hon har skrivit ett tjugotal romaner, är flerfaldigt prisbelönad och har undervisat vid bland annat Harvard och Columbia University i New York.
Jag har även hennes roman Färden genom mangroven ståendes i bokhyllan hemma i Ljubljana och även den slukade jag direkt. Desirada skulle jag vilja påstå är Maryse Condés bästa roman.
Eller som det helt enkelt stod i Borås Tidning: Om du har bestämt dig för att bara läsa en enda postkolonial roman i livet, är det Desirada av Maryse Condé du ska läsa. Den sammanfattar allt!
