Life is a journey not a destination
Oh man, it is hot right now!!!
Snäll som jag är erbjöd jag mig att laga lunch idag (igen!) och har de senaste två timmarna slavat i köket med att tillaga samt diska allting så nu är köket skinande rent och jag ser ut som en tomat i ansiktet.
Damn, had the best playlist e-v-e-r medans jag lagade mat. Och som ni vet om ni följt med i bloggen ett tag nu så händer det att jag tar lite danssteg då och då i köket ;) Ok, vill inte gå in alldeles för mycket på detta för jag har redan förklarat allt för inte så länge sedan:) En annan sak som kanske bara de som står mig närmast vet om är att jag är otroligt oseriös när det helt plötsligt faller mig in.
Som när min syster och jag liksom hade lite privata Lucia-övningar hemma (eftersom jag är en av de två som organiserar och bestämmer samt är själva Lucia) och skulle visa min syster, som ingick i Luciatåget exakt hur vi skulle gå, stå och sjunga...det var inte seriöst i fem sekunder kan jag tala om. Det var allt från balettrörelser, små grodorna-hopp och indianska regndanser och låtarna vi sjöng eller skratt-attackerna ska vi inte ens prata om :)
Haha, förra gången (jag tror att det var till jul) när vi skulle hem till Sverige med bussen (tar 24 timmar och är helt okej faktiskt, jag menar man överlever ;) för att fira jul och nyår med våra föräldrar sa min syster efter några timmar på bussen.
Vicki, du vet när det stiger på sådana där jobbiga passagerare som alla andra på bussen bara vill kasta av?? Jag tror att vi är dessa passagerare.
Så sant som det är sagt!
Eller när jag hade mina presentationer för svenska eleverna på univeristetet i höstas varje tisdag och min syster hade latin-lektioner samtidigt. Hade någon sett oss hemma i lägenheten innan vi for hemifrån hade den personen trott att vi var totalt rubbade. Som t.ex. vår bror som också bor i lägenheten...fast han tror inte vi är rubbade, han vet!
Nu vet jag inte om det berodde på att vi båda var nerövsa, förväntansfulla eller om det bara vårt sätt att ladda och peppa oss själva men i stort sett härmade vi afro-amerikanska kvinnor när de blir arga.
Yo, dude! This is a Chanel bag, mmmhmm, don´t you touch it!
Och sånt...I New York såg man en hel del sådana helsköna damer, jag tycker de är så oerhört käcka och häftiga :)
Fårn ett tema till ett annat.
Nu ska jag bara luta mig tillbaka och ladda inför Melodifestivalen 2011 som startar om prick en timme.
Mello, mello, mello...
Kommer hålla alla tummar och tår jag har för Eric Saade. Dock måste jag erkänna att både Nicke Borg, Danny och Brolle har väldigt bra låtar :) Det kommer att bli tufft i år.
Tror denna mello blir prima :)
Och på tal om prima, så mår jag numera prima skinka efter min influensa (ville inte skriva det då jag var sjuk eftersom folk som var i närheten av mig precis innan jag blev sjuk kunde få lite panik) men vi misstänkte att jag kanske hade drabbats av svininfluensa! Som tur var det inte det...peppar, peppar ta i trä!
Dessutom tror jag att vår hund spenderar alldeles för mycket tid med mig! Det är i alla fall vad pappa tror, för han påstår nämligen att Viggo blivit alldeles för feminin efter att han varit med mig och bara mig i ett x-antal veckor.
Eh, come again??
Fast idag märkte jag kanske att detta påstående nog stämmer. Varje fredag vid 20.00 springer jag till vardagsrummet, kastar mig i soffan och sätter på TV:n för att följa veckans Let´s Dance. Samtidigt när jag är på väg dit ropar jag över hela huset:
VIGGO, LET`S DANCE!!! NU!!!
Och vem är det som galopperar in tre sekunder senare om inte feminin-Viggo, kastar sig på soffan han också, kurar ihop sig intill mig och följer dansarnas varenda rörelse.
Och för att göra en kort historia ännu kortare så fick jag idag till min förfäran syn på hur han skuttade runt lite och sedan snurrade runt två varv som värsta qucikstep/vals/tango-mästaren. You see what´s going on :/
Nä alltså...nu har det kanske gått liiiiite för långt!
Snäll som jag är erbjöd jag mig att laga lunch idag (igen!) och har de senaste två timmarna slavat i köket med att tillaga samt diska allting så nu är köket skinande rent och jag ser ut som en tomat i ansiktet.
Damn, had the best playlist e-v-e-r medans jag lagade mat. Och som ni vet om ni följt med i bloggen ett tag nu så händer det att jag tar lite danssteg då och då i köket ;) Ok, vill inte gå in alldeles för mycket på detta för jag har redan förklarat allt för inte så länge sedan:) En annan sak som kanske bara de som står mig närmast vet om är att jag är otroligt oseriös när det helt plötsligt faller mig in.
Som när min syster och jag liksom hade lite privata Lucia-övningar hemma (eftersom jag är en av de två som organiserar och bestämmer samt är själva Lucia) och skulle visa min syster, som ingick i Luciatåget exakt hur vi skulle gå, stå och sjunga...det var inte seriöst i fem sekunder kan jag tala om. Det var allt från balettrörelser, små grodorna-hopp och indianska regndanser och låtarna vi sjöng eller skratt-attackerna ska vi inte ens prata om :)
Haha, förra gången (jag tror att det var till jul) när vi skulle hem till Sverige med bussen (tar 24 timmar och är helt okej faktiskt, jag menar man överlever ;) för att fira jul och nyår med våra föräldrar sa min syster efter några timmar på bussen.
Vicki, du vet när det stiger på sådana där jobbiga passagerare som alla andra på bussen bara vill kasta av?? Jag tror att vi är dessa passagerare.
Så sant som det är sagt!
Eller när jag hade mina presentationer för svenska eleverna på univeristetet i höstas varje tisdag och min syster hade latin-lektioner samtidigt. Hade någon sett oss hemma i lägenheten innan vi for hemifrån hade den personen trott att vi var totalt rubbade. Som t.ex. vår bror som också bor i lägenheten...fast han tror inte vi är rubbade, han vet!
Nu vet jag inte om det berodde på att vi båda var nerövsa, förväntansfulla eller om det bara vårt sätt att ladda och peppa oss själva men i stort sett härmade vi afro-amerikanska kvinnor när de blir arga.
Yo, dude! This is a Chanel bag, mmmhmm, don´t you touch it!
Och sånt...I New York såg man en hel del sådana helsköna damer, jag tycker de är så oerhört käcka och häftiga :)
Fårn ett tema till ett annat.
Nu ska jag bara luta mig tillbaka och ladda inför Melodifestivalen 2011 som startar om prick en timme.
Mello, mello, mello...
Kommer hålla alla tummar och tår jag har för Eric Saade. Dock måste jag erkänna att både Nicke Borg, Danny och Brolle har väldigt bra låtar :) Det kommer att bli tufft i år.
Tror denna mello blir prima :)
Och på tal om prima, så mår jag numera prima skinka efter min influensa (ville inte skriva det då jag var sjuk eftersom folk som var i närheten av mig precis innan jag blev sjuk kunde få lite panik) men vi misstänkte att jag kanske hade drabbats av svininfluensa! Som tur var det inte det...peppar, peppar ta i trä!
Dessutom tror jag att vår hund spenderar alldeles för mycket tid med mig! Det är i alla fall vad pappa tror, för han påstår nämligen att Viggo blivit alldeles för feminin efter att han varit med mig och bara mig i ett x-antal veckor.
Eh, come again??
Fast idag märkte jag kanske att detta påstående nog stämmer. Varje fredag vid 20.00 springer jag till vardagsrummet, kastar mig i soffan och sätter på TV:n för att följa veckans Let´s Dance. Samtidigt när jag är på väg dit ropar jag över hela huset:
VIGGO, LET`S DANCE!!! NU!!!
Och vem är det som galopperar in tre sekunder senare om inte feminin-Viggo, kastar sig på soffan han också, kurar ihop sig intill mig och följer dansarnas varenda rörelse.
Och för att göra en kort historia ännu kortare så fick jag idag till min förfäran syn på hur han skuttade runt lite och sedan snurrade runt två varv som värsta qucikstep/vals/tango-mästaren. You see what´s going on :/
Nä alltså...nu har det kanske gått liiiiite för långt!
Lovely words
Trackback
