I love what I feel
Sista dagen då hela familjen är tillsammans. That sucks a little bit. Min bror och syster flyger först till Danmark och sedan till Kroatien innan de äntligen kan ta tåget till Ljubljana. Såklart får inte jag följa med till flygplatsen i Göteborg imorgon! Planen var att jag tillsammans med de andra imorgon skulle stiga upp vid 5.00 (inte så lockande kanske), åka in till Göteborg på en hal (antar jag) och tråkig motorväg i en och en halv timme (inte så lockade det heller) och sedan köpa sushi på flygplatsens japanska resaturang (DET däremot är väldigt lockande). Förra sommaren åkte min kompis Sara, som numera bor i Oslo, min syster och jag till Landvetter endast för att äta deras sushi ;) Sedan hann vi med lite shopping inne i själva Göteborg också. Vilken dag alltså ;)
När jag skulle hämta mina föräldrar på flygplatsen i augusti bestämde jag redan innan att jag skulle kuta in och köpa sushi innan de hade fått syn på mig. Men medan jag letade efter en parkeringplats fick jag syn på dem utanför ingången...bruna som pepparkakor.
Alla i min familj, förutom jag avskyr sushi och de har banne mig sett till att jag inte heller får någon när den väl finns inom räckhåll.
Hur som haver, helt plötsligt var det någon häromdagen som bestämde att jag inte får följa med i morgon! Mamma vill att jag stannar hemma, passar huset och hunden...och jag gick med på det...ganska snabbt också!
Ska faktiskt bli skönt att ha hela huset för mig själv igen (senaste gången var i tisdags och det var på gränsen till heaven faktiskt), inte för att jag inte tycker om att ha familjen runt omkring mig (vi är ju en väldigt closeknit-family) men ibland är det så skönt med lite lugn och ro, att få kunna ta den där koppen te eller kaffe på morognen och lyssna på/sjunga med till en bra låt utan: ursäkta mig men det är morgon och jag förösker läsa tidningen...mina hjärnceller har inte vaknat än...förstår du väl??
Dessvärre har de nog sovit sedan 1991...
Så idag ska vi bara ta det lugnt, göra det vanliga här hemma, som i stort sett under julveckorna har bestått av att sköta sitt under förmiddagen och sedan ta en promenad på eftermiddag, äta en god middag i vardagsrummet med en brasa i kaminen intill middagsbordet. Och sedan avsluta det hela med en splitterny film :)
Det har varit två sköna, harmoniska, lugna och avslappnande veckor fyllda med långa sovmorgnar och långa promenader i snöklädda skogar, goda hemlagade middagar (ibland lagade hela familjen mat tillsammans, det blev en aningen trångt i köket men maten smakade desto bättre), krypa upp i soffan med en bra bok eller titta på både bra filmer (fanns några stycken) och dåliga filmer (fanns ännu fler). Och framför allt mysa men allas vår gullunge Viggo.
Men just nu ska jag lägga ifrån mig datorn och göra mig iordning. Mammas arbetskamrat är bjuden på fika hemma hos oss. Mamma vill nämligen visa upp sina tre mästerverk, dvs ungar ;) Nä. skämt åsido...men fika och god uppfostran blir det nu ;)
De här fotografierna beskriver mer än ord vad min julledighet har gått ut på.
Fika och middagar vid en varm brasa i kaminen, långa sovmorgnar då man kan sova ut och gå upp först när man känner: nä, nu räcker det med soveriet!, spela piano i en timme eller två varje dag, och en hel del skön läsning, uppkrupen i soffan, invirad i en filt och med en kopp te i handen.
Tid att stanna upp, tänka och känna efter, andas ut och samla energi.
När jag skulle hämta mina föräldrar på flygplatsen i augusti bestämde jag redan innan att jag skulle kuta in och köpa sushi innan de hade fått syn på mig. Men medan jag letade efter en parkeringplats fick jag syn på dem utanför ingången...bruna som pepparkakor.
Alla i min familj, förutom jag avskyr sushi och de har banne mig sett till att jag inte heller får någon när den väl finns inom räckhåll.
Hur som haver, helt plötsligt var det någon häromdagen som bestämde att jag inte får följa med i morgon! Mamma vill att jag stannar hemma, passar huset och hunden...och jag gick med på det...ganska snabbt också!
Ska faktiskt bli skönt att ha hela huset för mig själv igen (senaste gången var i tisdags och det var på gränsen till heaven faktiskt), inte för att jag inte tycker om att ha familjen runt omkring mig (vi är ju en väldigt closeknit-family) men ibland är det så skönt med lite lugn och ro, att få kunna ta den där koppen te eller kaffe på morognen och lyssna på/sjunga med till en bra låt utan: ursäkta mig men det är morgon och jag förösker läsa tidningen...mina hjärnceller har inte vaknat än...förstår du väl??
Dessvärre har de nog sovit sedan 1991...
Så idag ska vi bara ta det lugnt, göra det vanliga här hemma, som i stort sett under julveckorna har bestått av att sköta sitt under förmiddagen och sedan ta en promenad på eftermiddag, äta en god middag i vardagsrummet med en brasa i kaminen intill middagsbordet. Och sedan avsluta det hela med en splitterny film :)
Det har varit två sköna, harmoniska, lugna och avslappnande veckor fyllda med långa sovmorgnar och långa promenader i snöklädda skogar, goda hemlagade middagar (ibland lagade hela familjen mat tillsammans, det blev en aningen trångt i köket men maten smakade desto bättre), krypa upp i soffan med en bra bok eller titta på både bra filmer (fanns några stycken) och dåliga filmer (fanns ännu fler). Och framför allt mysa men allas vår gullunge Viggo.
Men just nu ska jag lägga ifrån mig datorn och göra mig iordning. Mammas arbetskamrat är bjuden på fika hemma hos oss. Mamma vill nämligen visa upp sina tre mästerverk, dvs ungar ;) Nä. skämt åsido...men fika och god uppfostran blir det nu ;)
De här fotografierna beskriver mer än ord vad min julledighet har gått ut på.
Fika och middagar vid en varm brasa i kaminen, långa sovmorgnar då man kan sova ut och gå upp först när man känner: nä, nu räcker det med soveriet!, spela piano i en timme eller två varje dag, och en hel del skön läsning, uppkrupen i soffan, invirad i en filt och med en kopp te i handen.
Tid att stanna upp, tänka och känna efter, andas ut och samla energi.
Lovely words
Trackback
