Web Toolbar by Wibiya rosyred -

So keep on kicking, the bomb is ticking

Lovade mig själv att inte köpa någonting idag…eller rättare sagt jag var inte ute efter något speciellt och trodde bara att jag skulle vandra runt i butikerna och kolla läget lite och givetvis vara ett stöd för Petra som måste shoppa lite innan sin resa till Sverige.  När vi var inne på Humanic (en jätteläcker skoaffär med en jättesnygg inredning) hittade jag först ett par ”ballerinapumps” i ljusrosa. Klart jag skulle ha dem. Sedan tittade jag lite extra bland alla hyllor och vad hittar jag om inte ett par mörklila pumps för…hör och häpna…10 euro. Det var nära på att jag svimmade mitt i affären. Haffade ett butiksbiträde och frågade om jag verkligen såg rätt. Hon tittade lite förundrat på mig som i ”har du precis lärt dig att läsa och räkna eller?” och svarade att jajemän visst såg jag rätt. ”Verkligen” pep jag och kramade om skorna ännu hårdare. ”Verkligen” svarade hon och gav till ett litet ”den -här -bedårande -flicksnärtan -behöver -verkligen -lite -professionell -hjälp-skratt. Medan jag provade skorna (som förövrigt är som om de vore gjutna för mina fötter) sa jag till Petra. ”It would be a crime not to buy these shoes”. Hon kunde inget annat än hålla med mig, eller hon kanske inte hade något val eftersom jag befann mig i sjunde himlen och hon inte ville förstöra ”the moment when a human being and a pair of shoes find eachother”. Nämen, alltså sådan är jag inte! Jag är inte på långa vägar en shopaholic, tvärtemot kan man nog säga att jag smått, sådär lite lagom inte gillar (kanske till och med avskyr?) shopping. Don´t get me wrong, när man är ute efter en speciell sak eller bara vill fylla på sin garderob lite kan det vara roligt. Men att bara vandra runt från butik till butik som en herrelös hund och dregla över kläder, skor och allt annat är inte riktigt min stil. När Petra och jag lämnade shoppingcentret efter vårt sista stopp i djuraffären sa jag till henne att om jag skulle råna någon butik (vilket absolut inte ingår i mina planer, mitt samvete tillåter inte ens att jag plockar upp en  1 eurocent från gatan) så skulle jag råna djuraffären (kaniner, hamstrar, marsvin, sköldpaddor och möss). Vill inte ens gå in på hur killen som gick framför oss och hörde mig säga detta reagerade. Han måste allvarligt talat ha trott att jag just blivit utskriven från ett dårhus… och var troligtvis på väg raka vägen dit igen!

Nu ska jag kolla igenom och planera svenska uppgifterna för grupp I resp. grupp II. Jag är som sagt vikarie imorgon igen. Kul! Från 14.40 till 18.45. Vid 19.00 är min hjärna helt geggig, my brain goes all wowowowo and nobody can handle that.


Min syster och hennes kompisar har förfest hemma hos oss i lägenheten nu, de måste vara ett par tusen vid det här laget. Det är ett äkta amerikanskt house-party, folk bara kommer och kommer, människor jag aldrig sett förut och jag tror inte min syster känner dem heller…Nä, okej så allvarligt är det kanske inte. Mamma du kan andas ut! Så jag dricker Malibu-Cola, lyssnar på Jason Derulo, Britney, Lupa Fiasco m.fl på allra högsta volym och försöker att undvika att titta på epilepsi anfallen som ska föreställa dans i vårt vardagsrum och istället koncentrera mig på att skriva vidare på min novell och plugga lite. Som tur är håller den här lilla förfesten bara på i en timme så när väl alkis-flocken dragit vidare sa jag sätta på lite klassisk musik, plugga lite mer och avsluta den här långa dagen med att titta på en bra film.


Lovely words

Some lovely words:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0