Love is like a glass door… Sometimes you don’t see it and it smacks you right in the face
Sverige har fått sig en ny liten prinsessa :) Egentligen skulle man ju ha sprungit ner till första bästa konditori och införskaffat en ordentlig prinsesstårta... eller ställa sig i köket, kavla upp ärmarna och grädda en egen - men detta hanns tyvärr inte med idag. Men jäklar, va sugen jag blev på prinsesstårta en stund där på kvällen.
Marispan och grädde fanns inte hemma - så det närmaste jag kom var att knapra på några Mozart kügeln (som mamma gav mig två hela påsar av när hon och pappa kom hem från sin semester - för ett år sedan!).
Jag har fått höra från andra (min syster leder den här filosofin) att det inte är normalt att som jag a) spara choklad i mer än en dag b) inte öppna en present innan ett bestämt datum (födelsedag, julafton) och c) att ha oanvända kläder/kläder med prislapp på hängades i garderoben i mer än tre dagar, bara för att man sparar dem till ett speciellt tillfälle...
Ok, så jag har kläder med prislappar på som jag köpt för två-tre år sedan, jag kan spara choklad i all oändlighet och jag kan få en försenad julklapp i början av januari och spara den - fortfarande inslagen givetvis - till nästa julafton (dvs i ett helt år) om ´present-givaren´ ber om det.
Och det som min mormor stör sig allra mest på: Jag kan faktiskt vänta i FEM MINUTER med att öppna mina postpaket !!!
Jag har väl inte problem, jag är väl inte speciell/unik (och då menar jag inte på ett positivt sätt!) på grund av detta?? Eller?
Nä, just det! Mitt problem har ett annat namn också. Det heter s-j-ä-l-v-k-o-n-t-r-o-l-l.
Lovely words
Trackback