Web Toolbar by Wibiya rosyred -

hallå där


Vill bara skriva lite snabbt att jag absolut inte har glömt bort er, men att tiden, viljan och motivationen inte riktigt finns där den ska just nu. Dessutom funderar jag på att starta något nytt och fräscht, en ny start helt enkelt. Så jag håller på att pyssla med en ny blogg nu, men i dagsläget så känns den så främmande och inte riktigt "jag" så jag velar mellan den här och den nya... att bara lämna den här känns bara så fel, men samtidigt så känns en ny, fräsch blogg så rätt!

Aja, I keep you guys posted! :)

When you are caught between hello and goodbye


Hallå där! Och ursäkta min bloggfrånvaro men det har varit lite mycket det senaste.

Och nej då, haha, jag gick inte och grävde ner mig direkt efter finalen i Melodifestivalen i förra veckan eftersom jag skulle ha varit besviken. 
Var fick ni det ifrån, ni facebook-människor??
Tvärtom, kvällen var helt i mitt tycke, och måste också påpeka att helt rätt låt vann och att jag nu kommer att hålla alla tummar på att Loreen tar hem det hela senare i vår. Placeringarna var helt okej, skulle helst vilja byta plats på nr.2 och nr.3, men för att vara helt ärligt så var Dannys show helt fantastiskt. Så ja, han förtjänade en andra plats, helt klart!
Men höjdpunkten var ändå att Ranelid kom sist! Fast nu i efterhand när jag tänkter tillbaka på det, så var hans nummer ganska roligt :) Det gäller bara att få lite distans till den här cirkusen, och så ser man helt annourlunda på saker och ting.

Men som sagt så har det varit lite mycket nu på sista tiden.
Småsaker som plugg, lite jobb, planer inför några projekt i vår och planering av sommaren med allt vad det innebär, framför allt jobb (2/3 av sommaren), träffa kompisar som alla har ledigt samtidigt (ush, helt galet alltså!) och spendera tid vid Adriatiska havet och åka iväg på diverse utflykter (1/3 av sommaren)!

Ha det gött hörrni, jobbar en del nu framöver så det kanske bli lite bloggpauser då och då!


Fiesa, Slovenien.

I know your pain - it´s the same, and I forgive you


Jamen, hur är det nu såhär två timmar innan finaldags i Globen??
- Jag är nervös så in i helvete, vet inte vad jag ska göra med mig själv? Går runt och ler för mig själv hela tiden, har värsta Liseberg i magen och har varit nära att svimma av vid flera tillfällen.
Du kanske skulle lägga dig istället, och skippa finalen, skulle nog vara bra för dina nerver!
- NE-VE-RRRRRRRRRRRR (rätar på ryggen och lägger en hand över hjärtat).
Alltså jag kan inte fatta att du är så nervös... du är väl medveten om att du bara ska titta på.
DU. Ska. INTE. Tävla.
- Du! Ro hit med en papperspåse istället! Det är hög tid att börja hyperventilera...

Ja, ni ser! Den här dagen/kvällen börjar gå lite överstyr...
Det är så många blandade känslor som far runt i min kropp just nu;
Hopp - om att Ulrik Munther vinner... och Ranelid kommer sist, HA-HA!
Glädje - över att Loreen troligtvis kommer att vinna och kamma hem hela ESC senare i vår
Sorg - över att Ulrik Munter inte kommer att vinna + att den här mello-cirkusen kommit till ett slut efter ikväll
Irritation - över att Ranelid tagit sig till final
Ilska - riktad mot Ranelid eller Flinck ifall de får till en bättre placering än Munter eller Loreen... eller t.o.m vinner!


Snackbordet med rosa cake pops kvällen till ära är redo, nu inväntas bara att alle man och en hund tar plats i soffan :) 







Just another day, same in every way, doing what I should do, what other people say - I think it's time to break the rules you make and make some of my own


Tänkte börja det här inlägget med att säga att jag vill tacka var och en av er som har klickat sig in här den här veckan (många nya besökare tack vare att blogg.se valt att sätta min blogg på första sidan, tusen tack :) och lämnat alla gulliga kommentarer.
Har fått en smärre chock varje dag jag loggat in den senaste veckan ;) Ni är grymma!

Bloggen är nog lite lagom tråkig just nu (eller kanske t.o.m alltid varit det), men det beror mest på att det har varit vinter... så fort våren kickar igång, blir det full fart på grejerna, prosmise!
Kommer nog bli lite annorlunda då, kan vara ute mycket mer när det väl blir varmt och gott, hänga på cafén intill stadsfloden, vara tillbaka i storstan och ha några resor/utflykter till Venedig och Portoroz på g.
Nåja, vi får se hur "vägen till sommaren" blir :)
Men ja, längtan efter våren är stark just nu, och jag är superduper optimistisk och glad :)

Ska dricka smoothies hela våren, ta en härlig kvällspromenad utmed floden varje dag, fota allt och alla och lyssna på en massa härlig musik :)
Och så ska vi ju inte glömma alla de andra sakerna också såsom jobb, plugg + de där lite tråkigare vuxengrejerna som var och en av oss faktiskt måste ta sig igenom :)



Time grabs you by the wrist, directs you where to go. So make the best of this test, and don't ask why. It's not a question, but a lesson learned in time


Ohoj, nu är det vår på hög nivå här i sydvästra Sverige :)
Spenderade en hel härlig timme på morgonen på verandan, med musik, frukost, morgontidning - och denna underbara sol som gör det den ska och steker på - trots att det fortfarande är rejält kyligt i skuggan ;)
Och hur vet jag att det verkligen är vår?? Jo, när solen börjar bli stark. Och hur vet jag det? Jo, när jag börjar få fräknar på kinder och näsa!
Då är det vår, och full fart mot sommaren ;)

Längtan efter havet och Portoroz, att rota fram alla vårkläder - eller nja, börja köpa lite nya grejer ;), att ha mindre och lättare handväskor (och slippa bära runt på halsduk, vantar osv.), att gå runt med solglasögon på näsan... sommar nästa!





It is harder than you think, to get through these things clear. And thoughts disappear so easy. You can tell your soul I will not let go, then you can bring it all back home, shining through the hearts of stone


Det har väl inte undgått någon att jag älskar att stå i köket. Jag älskar att hitta på nya maträtter, experimentera med råvaror och kryddor, och framför allt att sitta och pyssla med bakverk/efterrätter :)

Idag direkt efter frukost och morgonpromenaden med Viggo, ställde jag mig i köket, satte på min bästa musiklista hittills (!!), öppnade dörren till verandan (kan fortfarande inte förstå att det helt plötsligt blivit så varmt!), och avnjöt en lång stund med att bara se hela köket bada i solljus :)
Och sedan när jag kommit ur min "trans" satte jag igång med att göra cake pops.
Ni hittar receptet på dessa lite här och där på internet, dessutom har jag postat receptet flera gånger.

Well yes, CAKE POPS it is :)

Det tog cirka två timmar att göra tio stycken :) Haha, brukar inte alls ta så lång tid i vanliga fall. Men eftersom det skulle fotograferas en hel del mitt under tillverkningen, och att min dator hackade en bra stund så att jag fick ta till första hjälpen för datorer, och att min hund var irriterad på fåglarna på äppelträdet utanför verandan så att jag fick muta honom med det första bästa jag hittade i hans "godisburk" OCH att jag bara var tvungen att läsa om gårdagens delfinal i Melodifestivalen och gotta mig lite åt det, så ja... då tog det nästan två timmar :)
Men det kommer bara att ta två minuter att äta upp dem ;)
Som tur är jag inte själv när det kommer till detta "kritiska ögonblick" ;)


Love is like a glass door… Sometimes you don’t see it and it smacks you right in the face


Sverige har fått sig en ny liten prinsessa :) Egentligen skulle man ju ha sprungit ner till första bästa konditori och införskaffat en ordentlig prinsesstårta... eller ställa sig i köket, kavla upp ärmarna och grädda en egen - men detta hanns tyvärr inte med idag. Men jäklar, va sugen jag blev på prinsesstårta en stund där på kvällen.
Marispan och grädde fanns inte hemma - så det närmaste jag kom var att knapra på några Mozart kügeln (som mamma gav mig två hela påsar av när hon och pappa kom hem från sin semester - för ett år sedan!).

Jag har fått höra från andra (min syster leder den här filosofin) att det inte är normalt att som jag a) spara choklad i mer än en dag b) inte öppna en present innan ett bestämt datum (födelsedag, julafton) och c) att ha oanvända kläder/kläder med prislapp på hängades i garderoben i mer än tre dagar, bara för att man sparar dem till ett speciellt tillfälle...

Ok, så jag har kläder med prislappar på som jag köpt för två-tre år sedan, jag kan spara choklad i all oändlighet och jag kan få en försenad julklapp i början av januari och spara den - fortfarande inslagen givetvis - till nästa julafton (dvs i ett helt år) om ´present-givaren´ ber om det.
Och det som min mormor stör sig allra mest på: Jag kan faktiskt vänta i FEM MINUTER med att öppna mina postpaket !!!
Jag har väl inte problem, jag är väl inte speciell/unik (och då menar jag inte på ett positivt sätt!) på grund av detta?? Eller?
Nä, just det! Mitt problem har ett annat namn också. Det heter s-j-ä-l-v-k-o-n-t-r-o-l-l.




If there was something that I said, let me know - I got a feeling that it was wrong


Tjenare! Ett perfekt sätt att avsluta helgen och veckan på är garanterat en stor ordentlig söndagsmiddag. Och att laga middagen tillsammans i köket är lika roligt som att sedan sätta sig till bords och avnjuta maten.
Idag stod panerad kycklingfilé, ugnstekta rotfrukter med viltkrydda, sås av creme fraice, fetaost och svarta oliver och machésallad med kokt ägg på menyn.
Så himla gott! Efterrätten skippade vi idag eftersom vi ska dra ner rejält på sockret.
Jag ska nu i en vecka låta bli allt som ens innehåller ett gram socker. Kaffet, osockrat såklart smakade lite udda (det är bara förnamnet!) - men jag kommer att vänja mig, så svårt kan det väl ändå inte vara. Eller? :)

Vi får väl se i vilket tillstånd jag befinner mig en vecka fram i tiden. Antingen kommer jag att känna mig så pigg och fräsch att jag slopar socker för en mycket längre tid - eller så kommer jag att spendera mina dagar med att campa inne i skafferiet bland godiset, chokladen och kakorna resten av livet.
Slopa-sockret-mission. Eller mission impossible?? Only time will tell, I´ll keep you posted.




Bland de ugnsstekta rotfrukterna fanns sötpotatis, morötter och palsternacka. Så overkligt gott!

I want to feel my heart beating, beating inside of me


Jag har alltid varit galen i musik och skulle kunna påstå att jag inte skulle överleva utan den, detta är min drog!
Jag lyssnar på det mesta och favoriterna varierar från dag till dag, beronde på både humör, årstider, folk jag träffar och umgås med, minnen och så vidare. Därför skulle den här bloggen kunna vara fylld med musikvideos om jag nu skulle posta varenda låt som jag älskar.

Men då och då kommer det någon så kallad oslipad diamant som förtjänar att få en egen plats här. En låt som gör mig glad, ger mig energi bara av att nynna på refrängen eller tänka på den, en låt med bra beat, häftiga verser, cathy refräng och grym sångröst. Allt detta blandat med en cool och "elegant" video är receptet för att jag ska ladda upp den här. Och kan ni fatta att Carl fyller 29 i år?? Bra gener eller vad? Han ser ju ut som 16-17 bast!

voilá, här får ni låten som jag lyssnat på non-stop idag, det kommer definitivt ta en bra tag innan jag lyssnat sönder på den här ;)

Going Out Tonight - Carl Norén

Sometimes you have to allow yourself to be weak in order to grow stronger


Åkte på en ordentlig förkylning för någon dag sedan och den har fortfarande inte gett med sig. Värsta Niagarafallet ur näsan och högra ögat, Saharaöknen i halsen och Rock deluxe festivalen innanför huvudet. Vägrar att knappra på smärtstillande piller i storlek hockeypuck, och försöker istället hålla mig inomhus framför kaminen med en bra bok, dricka mycket te och apelsinjuice och kolla på filmer, försöka undvika datorn så gott det går och lägga mig tidigt på kvällarna. Det funkar väl sådär...





Anledningen till min förkylning, utan att gå in på för mycket detaljer kring detta oerhört ointressanta ämne kan ha varit att jag en kväll (tisdag) gosade ner mig i sängen med alla mina miljoner kuddar, dunntäcke och filt så att till slut bara min ögon kikade fram, och tillsammans med en dator och hund vid fötterna tittade på One Day (som btw, är en super film och till vilken jag grät i slutet!).
Och efter att ha legat i värmen i nästan två timmar beslutade jag mig sedan för att ta en lång varm dusch. När jag väl hade duschat färdigt öppnade jag fönstret i badummet på vid gavel så att jag bara efter några sekunder kände kylan ända in i benmärgen, tror mitt skelett fick köldskador!
Sedan tittade jag på slutet av filmen igen, åter varm och go på plats i sängen!
Eh, ingen bra idé whatsoever.

Så jag antar att jag helt enkelt får skylla mig själv. Och med det klargjort så kan jag inget annat än säga att jag älskar att sitta framför kaminen varje förmiddag intill de franska fönstren i vardagsrummet medan solen skiner ner på min bok och brasan värmer mina fötter. Och så lite choklad på det ;)

Btw, boken som ni ser på sista bilden är Historikern av Elizabeth Kostova. Fick den i julklapp av mina föräldrar för ett par år sedan men har inte haft tillfälle att läsa den än (okej då, jag visste inte ens att jag hade den i min ägo, tydligen så hade någon satt min älskade teddybörjn från mina bebisår framför boken i hyllan...).
Ska göra en liten recension av boken senare när jag läst ut den, men för att säga något kort om den: LÄS DEN! Bra och spännande berättelse, lärorik historisk fakta, intelligent språk och framför allt: the legend about Dracula takes you to a whole new level...

I still want to drown when ever you leave, please teach me gently how to breathe


Viggo, this gorgeous creature looks ready for a power-walk :)



Nu har jag läst ut Firman av John Grisham. Jag måste vara helt ärlig och säga att första halvan av boken var så mycket bättre än andra halvan och framförallt slutet, som för mig personligen var lite av en flopp. Fast å andra sidan, även om jag hade önskat mig ett annorluna slut så var det helt igenom en bra och läsvärd bok :)

Nu ska jag börja ta mig igenom alla Charles Dickens verk. De flesta av dem har jag redan läst i mellan- och högstadiet, och sett BBC´s serier, but you can´t get enough of Dickens now can you??
För ett tag sedan tittade jag på The Mystery of Edwin Drood med Matthew Rhys. En roman som förblev ofullständig, eftersom Dickens avled innan han hann avsluta den, och innan dess tittade jag på Great Expectations med Douglas Booth, som enligt min åsikt är det bästa kostym-dramat hittills, tätt följd av Tess of the d´Uberrvilles med Gemma Arterton. BBC kan sin sak kan jag säga :)

Pickwick-klubben
är den första boken ut för mig, eftersom det också är den romanen som Dickens skrev som 24-åring och som blev hans stora genombrott som författare.
Men först ut är en slovensk klassiker, som alltför länge legat underst i min bokhög.


And when the world was on fire no one could save me but you, and I never dreamed that I need somebody like you


De senaste dagarna har jag jobbat några pass, plöjt igenom John Grishams böcker (jag kan allvarligt talat inte slita mig ifrån dem, jag har för övrigt alltid haft en tendens att sträckläsa när jag väl hinner) och jag har (banne mig!) power-walk-at varenda kväll tillsammans med Viggo, även när det varit blixthalt, snöat, blåst storm eller regnat ute.

Just nu är det en perfekt januari månad, precis som den ska vara! Lite lagom långa jobbpass med tillräckligt många lediga dagar för att vila upp sig mellan passen, en mjukstart på arbetsåret så att säga.
Ligga i soffan och framför kaminen och läsa, dricka te och äta chokladpraliner :)  
Ta sig en power-walk på kvällarna. Stå i köket, lyssna på musik, "leka" med råvaror och komma på nya recept.
Titta på filmer, följa den alpina skidåkningen varje helg, spendera tid med mamma, pappa och hunden...
Snöfall då och då, vackra soliga vinterdagar och rejäla stormvindar hör ju också till januari och i år är det inget undantag! 


Second chances, first loves and the moments in life that lead us back home


Rainbow of goodness :)



Är inne i en Grisham period nu och slukar allt med denne författares namn på. Utpressningen var en väldigt bra bok, en sådan man har svårt att lämna ifrån sig när man väl börjat läsa, hela tiden tänkandes "bara ett kapitel till" och helt plötsligt är romanen slut!
Pappa som också är ett fan av Grishams verk åkte ner till biblioteket idag för att låna hans (pappas) favoriter till mig. Så nu ska jag ta itu med Firman, eftersom den anses som hans bästa roman och även för att jag börjat titta på den nya serien The Firm av Grisham.

Var ute med Viggo på en promenad innan och under tiden vi (nästan) blåste bort och höll utkik efter varningstavlor med texten "varning, lutande träd" (här lever vi farligt, att sedan gå ut på en promenad mitt i stormen är en annan femma, har ingenting med mod att göra utan mer med ren galenskap!) kom jag att tänka på hur fint vi egentligen bor här i Sverige.

Vi har nära till naturen, och även om jag älskar storstaden (Ljubljana) lika mycket som Alp- och sjöområdet i norra Slovenien (Bohinj) och kusten (Portoroz) med stränderna och speciellt vägarna uppe på kullarna, där man en sen eftermiddag under sommaren kan köra på dessa slingriga kustvägar med musiken på högsta volym, blicka ner mot stupet nedanför och havet framför en, känna doften av havssalt och se solnedgången i fjärran.
Jag känner de här vägarna väl, mycket väl eftersom det var där jag övningskörde väldigt mycket i början :)

Som sagt, lika mycket som jag älskar storstaden, Alperna och kusten lika mycket älskar jag naturen med skog, vildmark, ängar, sjöar och floder.
Men om jag ska vara helt ärlig har alltid kusten haft en speciell plats i mitt hjärta, så den ligger nog som nummer ett på min lista :)
När jag blickar ut mot havet, hör vågorna slå mot stranden och fiskmåsarnas läte, när jag känner doften av havet och vinden genom håret... då vet jag att jag är "hemma" :)

RSS 2.0