And then it hit me
"Älskar" den här bilden, oerhört smickrande! Den visar nämligen hur oerhört shiny jag är i ansiktet, hur mina ögonbryn är näst intill icke-existerande alt. hundra toner ljusare än mitt hår, samt hur ögat vittnar om ett slagsmål jag verkar ha varit i!!
Ser ni den mörka ringen runt HELA ögat?? Ärligt talat hur får man till sådana effekter? Och för att inte tala om alla olika nyanser när det kommer till min hudfärg!
Får skylla på kameran, fotografiet är nämligen taget av en halvtaskig pocketkamera...och så har jag ju jobbat hela dagen också (8.00 - 16.00) så man kan inte se så mycket bättre ut än så här!
Imorgon är jag ledig och ska ägna så gott som hela dagen åt shopping :) Det var verkligen längesedan...jag undrar om jag fortfarande vet hur man gör?!
God natt!
I need you like the heart needs a beat
Jag slog till på stort i köket och lyssnade sönder (fast det tror jag inte går med den här låten) Kiss on my List med Daryl Hall och John Oates. Jag nämnde den tidigare idag, för det var ju den låten jag lyssnade på non-stop när jag gick runt sjön. Tror dock inte Viggo uppskattar att jag lyssnar på musik när det är Vicki-Viggo-time för han börjar skälla så in i bänken. Den här lilla 10 kilos rackaren kan verkligen bli irriterad!
Back to the story...jag brukar ha ganska hög volym när jag lagar mat och därför hör jag heller inte när någon kommer in och upptäcker först den personen när jag snurrar runt med en bunke/kastrull/plåt/tallrik/stekpanna etc och står öga mot öga med personen i fråga. Ni kan ju bara föreställa hur rädd jag blir. Och personen som kommit in blir ju lika rädd när han/hon ser min reaktion...hahah, vilken syn alltså.
Det bästa är när pappa kommer in, ställer sig i dörren med armarna i kors och bara tittar på mig utan att säga någonting medan jag sjunger/dansar/lagar mat och jag får först syn på honom när jag, som sagt, vänder mig mot dörren. Varje gång undrar jag exakt hur länge han har stått och iakttagit mig.
Dagens kommentar: Ehhhhh, du är väl medveten om att det finns annan musik??
Och varför SMYGER de sig in i köket på detta sätt?? Jag vet att jag har hög volym men de kan väl skrika till lite innan de kommer in som Nu, kommer jag in, var beredd!
Och ibland tittar jag mot dörren och det står ingen där, så jag skriker (sjunger?) för full hals, tar några "avancerade" danssteg med en bunke och träslev i famnen och får plötsligt syn på någon i familjen vid en annan dörr. Vi har tre dörrar som leder in och ut från köket, men det tänker man ju inte på när man är inne i sin egna lilla värld. En gång stod min syster i ena dörren, min bror i den andra och pappa i den tredje samtidigt och bara skakade på huvudet och fnissade. Ehe...rooooooooligt!
Det är tur att jag inte har en lillebror till på sådär 12-13 år för då hade jag garanterat varit på Youtube för längesedan!
Men vad ska man göra? Jag älskar musik och jag älskar att laga mat, därför tänker jag kombinera dessa två passioner även i fortsättningen. Sedan struntar jag i vem som ser mig :)
Gud, nu tror ni säkert att jag är planetens weirdo #1? Men så farligt är det faktiskt inte.
För det första är det bara vissa låtar jag verkligen kan "rocka loss" till och när jag väl gör det är det inget headbang, balettsteg, macarenadans, regndans eller vilt viftande med armar involverat...utan det är mer att man rör sig till musiken. Nog sagt för jag känner att ett ord till kan vara ett för mycket...
http://www.youtube.com/watch?v=6u9FrXBWu_I 1:38 - 2.20 = min nya ringsignal ;)
Receptet kommer efter fotografierna. Enjoy!
HALLONMUFFINS
Ugnstemp: 200 grader, ca 10 st muffins
* 100 g margarin eller smör
* 1 dl florsocker
* 1 ägg
* 1 dl potatismjöl
* 1 tsk bakpulver
Smörj muffinsformar eller ställ veckade pappersformar på en plåt.
Rör samman matfettet och sockret. Tillsätt ägget. Rör i potatismjölet, blandat med bakpulvret. Fyll smeten till knappt hälften i formarna.
Grädda muffinsen mitt i ugnen ca 10 min. Toppa med vispgrädde och färska/frysta hallon.
Lycka till :)
If you want to know what the reason is
Men jag har helt andra ritualer som laddar mig med energi och positivt tänkande ända fram till kvällen.
Jag börjar med lite musik när jag fortfarande ligger i sängen. Om jag slänger mig ur sängen samtidigt som väckarklockan ringer är hela dagen förstörd. Idag började jag dagen med "Flower for a ghost" http://www.youtube.com/watch?v=8d6uzikgz5w med Thriving Ivory.
10 - 15 minuter.
Sedan dricker jag ett glas ljummet vatten med några droppar citronsaft. Sätter fart på både kropp och knopp.
5 minuter.
Efteråt tar jag en promenad med Viggo och andas in lite frisk luft. Idag var det t.ex. behaglig vintertemperatur och solsken så vi passade på att ta en liten extra runda.
20- 30 minuter.
När jag kommer hem hoppar jag i duschen och tvättar ansiktet med kallt vatten så att jag verkligen vaknar på riktigt. Kallt vatten är verkligen det allra bästa när man är trött!
20 minter.
Och när jag har gått igenom allt detta gör jag mig en ordentlig frukost med mycket frukt, fullkornsbröd, mjölkprodukter, jucie och te. Den obligatoriska dagstidningen får såklart inte glömmas! Nu har vi dessutom frysen full av hallon och blåbär som vi plockade tidigare i somras och i höstas. Perfekt att ha till vintern och blanda ner i lite youghurt på morgonen. Eller göra en smoothie.
30 minuter.
Och efter det är det fritt fram att göra det mesta av dagen. :)
Viktigt att påpeka är även att en sådan drömmorgon bara blir aktuell när jag är ledig! Om jag jobbar på morgonen eller har en fullspäckad dag gör jag t.ex. en liten enklare frukost och givetvis går jag inte ut med hunden i Slovenien där jag inte har någon. Morgonpromenaden blir då istället runt hörnet till bussen eller in till stan.
Och i storstäder är det ganska vanligt att man äter frukost ute eller brunch lite senare på förmiddagen. Men för det mesta brukar jag hålla mig till mitt morgonschema så gott det går.
Alla stör sig på mig för att jag t.ex. går upp 2 eller 1 1/2 timme (i värsta fall) innan jag ska iväg någonstans. Ja, jag kan gå upp vid 5.00 på morgonen om jag börjar 7.00 hur onormalt det än låter i vissas öron! Men det är helt enkelt bara för att jag ska tillåta mig själv att ta den där halvtimmen att äta frukost och läsa tidningen i lugn och ro. För någoting som absolut inte fungerar på mig är stress. En stressig morgon förstör hela dagen!
Detta har jag haft för mig denna soliga söndag. Lugn morgon, lunch med min specialsallad och en promenad till Kroksjön med Viggo och "Kiss on my List" med Daryl Hall & John Oates i öronen. Mamma och jag kan lyssna på den här låten en miljon gånger i sträck. Jag skämtar inte! Men bara den versionen som är med i You Again!
Nu återstår hälften av dagen ungefär och jag ska skriva lite mail till kompisar som alla befinner sig på varsitt håll ute i världen och checka läget lite, jobba lite med föreläsningarna och avsluta dagen med någon film :)
Imorgon är det jobb som gäller från 8.00 till 16.00.
Måste även fylla i min tjänstgöringsrapport idag och se till lämna in den imorgon så att kronorna kan "strömma" in på kontot i nästa månad!
Love and scandal are the best sweeteners of tea
Läste förresten ut tredje delen av mina absoluta favorit bok Kejsaren av Conn Iggulden. Det sägs att den Caesar som är din favorit säger mycket om din karaktär! Detta ska jag ta reda på nu.
Nämen, titta där! Då fick jag helt plötsligt någonting att göra! :)
Jag är ingen vidare rolig prick va??
Mamma köpte de här nya tesmakerna för inte så längesedan och de är himmelskt goda. Vi har samma på jobbet och det var där jag smakde på dem för första gången :) Dessa ska med till Slovenien när jag åker tillbaka!
Each cup of tea represents an imaginary voyage...
I never meant to let you go at all
I promise I will take care of you
Vissa tycker att bilderna nedan är "gräsäteri" medan vissa av oss som är lite normalare i ganska många avseenden tycker att det här är himmelriket severat på ett fat!
Satt och åt frukten och tittade på You Again. Vi ni ha den ultimata skrattupplevelsen spana då in dansscenen i dansstudion i filmen. Jag kan inte beskriva hur full av energi och glädje jag var efter, så jag tog en lång promenad med Viggo trots att det snöade rejält ute. Vissa dagar är bara som de ska vara... :)
Men framåt kvällen efter lite Let´s Dance (det blir man ju också glad av!) och kallskuret tittade vi på filmen som spelas på Göteborgs-festivalen just nu: Never Let Me Go. Jag satt med gråten i halsen så fort jag förstod vad filmen egentligen handlade om. Mot slutet rann tårarna nerför kinderna.
Filmen låter oss följa tre ungdomar som växer upp på en idyllisk internatskola någonstans i Storbritannien. Men ingenting är som det verkar och handlingen resulterar snart i en ödesdiger kamp mot klockan. Det här är en dystopisk framtidsvision som inte lämnar någon oberörd!
Filmen är baserad på en roman av Kazuo Ishiguro, en japansk författare uppvuxen i England. Pappa läste boken för många år sedan och hävdar att den är ganska tung och svårt att ta sig igenom men jag ska försöka mig på den i alla fall. Dock påstar pappa att filmen är mycket bättre än boken, vilket är något helt nytt för mig eftersom jag bara har varit med om att böckerna har varit bättre än filmerna. Men det är ju alltid en första gång för allt!
Ett tips: se Never Let Me Go
In the depths of winter I finally learned that within me there lay an invincible summer
To Englishmen, life is a topic, not an activity
I och för sig tror jag, eller jag är helt hundra på att han skämtade för det är en liten rolig historia bakom detta som vi tyvärr inte har tid att dela med oss nu (varför skriver jag i plural?) Men när jag ändå pratar om Norwich så ska jag dela med mig av några lite småroliga händelser från den tiden.
Gud, vad jag saknar Norwich! Mina tre kompisar och jag skrev dagbok (på datorn) precis varje dag, från första till sista. I början skrev var och en ett A4, sedan två, sedan fem och till slut skrev var och uppemot tio (!) sidor med pinsamheter, roliga händelser, våra tankar och känslor om vår, just då favoritstad Norwich i England. Det var alltid "bråk" om vem som skulle skriva först, för man ville ju inte glömma av en enda liten detalj!
Jag hade varit i London, Aldershot och Kent med familjen innan jag åkte på praktik för första gången till Norwich. Om jag blev förälskad i England när jag var i London och de andra platserna kan ni ju tänka er hur jag dyrkade England efter att ha varit i Norwich och jobbat! Och vi bodde på ett campus intill Universitetet...massor av surfare från Australiiiiien! ;) Does it get any better??
När jag kom hem från Norwich första året lät jag mamma läsa alla våra dagböcker och hon höll på att dö av skratt. Vi fick lova henna att vi, Ida, Karin, Jennifer och jag skulle skriva minst lika mycket om inte mer, ännu intressantare och återge allt ännu detaljrikare andra året...och det gjorde vi såklart :) När vi kom hem andra året tyckte mamma att vi skulle låta dagböckerna publiceras. De skulle gå åt som smör i solsken i bokhandeln.
Jag brukar fortfarande sätta mig ner när jag saknar Norwich som mest, läsa dagböckerna och minnas vår underbara tid därborta!
Och här kommer som utlovat ett litet utdrag från dagen vi kom tillbaka från Norwich andra året:
...när jag kom hem visade jag mamma alla dagböckerna (eller datamapparna) och hon började läsa med detsamma och det tog ju några dagar...inte för att hon inte kan läsa eller läser långsamt men för att vi skrev så mycket. Hon vek sig dubbel av skratt och tyckte vi kunde publicerade dess underbara "konstverk". När man var i Norwich och skämde ut sig lite titt som tätt (det var inte bara jag...faktiskt!) tyckte man att det var väldigt pinsamt och jobbigt när man var "tvungen" att skriva eller att kompisarna skrev vad man hade gjort eller råkat ut för...fast nu när man ser tillbaka på den tiden och läser dagböckerna, då är man ganska nöjd med sig själv...även om man ville begrava sig själv levande just då! Men det var ju såklart inga allvarliga saker vi "screwed up" in Norwich:
* Mina kompisar låste t.ex. ut mig så jag fick stå och banka på dörren och tyckte jag hörde röster överallt...tills jag såg att dörren hade varit upplåst hela tiden...tyvärr var det inte jag som upptäckte detta, några killar som bodde på samma ställe som vi, gick förbi mig och öppnad dörren och tittade helt förvirrat på mig och mina tårfyllda ögon. Jag var faktiskt ganska rädd..och så var det kolsvart ute!
* "Larsa" som vi alla var kära i (fast de andra två inte tänker erkänna detta) och alltid skämde vi ut oss när han var med. När vi satt i matsalen en gång och spelade kort kom han och hans snobbgäng in och satte sig vid ett av borden och då fick jag och en av kompisarna den lysande idén att vi skulle ta kort på honom...men eftersom det var ganska mörkt, var vi tvugna att använda "flash"...och det märkte han ju inte alls, att vi tog kort på honom i smyg, alltså. Han vände sig till sina kompisar och sa: "Vafan, va det blixtrar, är det storm ute?". Det var vår signal på att det var dags att dra.
*Sedan bankade vi på deras dörr varje gång vi gick ut eller kom hem...tills den dag när en utav dem öppnade dörren och fick se min utsträcka hand mot dörren.
*På jobbet frågade en utav jobbarkompisarna om jag ville gå ut med honom på en pub. Jag sa att ja, och vi bestämde tid och plats och han sa att jag kunde ta mig med mina kompisar, så skulle han ta med sig sina. På kvällen, en timme innan låg vi (jag och mina kompisar) i våra sängar och funderade på om vi skulle gå eller inte...det gjorde vi inte, för vi hade så roligt med att fundera på vad vi skulle hitta på den kvällen och jag "glömde" att meddela honom att vi inte skulle komma! (samma sak hände faktiskt i New York :) Kul att jobba med honom nästa dag, säger jag bara!
*Första dagen skulle vi utforska staden, gick lite för långt utan karta och hittade inte tillbaka. Stod och tjafsade (eller diskuterade som mina föräldrar tycker man ska säga) om vi skulle be polismännen som stod brevid oss om hjälp. Även om vi bestämde oss för att be dem om skjuts, kunde ingen av oss "actually" gå fram till dem och fråga, så vi gick hem istället...det tog 4 timmar, över två kyrkogårdar på köpet! Och hur hade det sett ut om vi hade kommit hem körandes i en polisbil?
*När en av kompisarna inte orkade gå ut och äta bestämde vi oss för att laga en riktig god middag. På en bricka slängde vi två brödskivor, la på kaffepulver, chokladpulver, peppar, salt, socker, kaviar, ketchup, cornflakes, salta gurkor, marmelad, senap (och så någonting mer, kommer inte ihåg, får kolla i dagböckerna), lade den andra brödskivan på topp och pressade samman mackan och bar upp den till henne. Hon tyckte den såg väldigt god ut...tills hon tog en tugga...och mådde sedan illa hela kvällen.
Nästa gång ska jag avslöja lite pinsamheter från studieresorna till New York, Barcelona och Stockholm.
Vi kan väl säga såhär om New York: ta det som hände i Norwich och kvadruppla det!
Om man hade ju faktiskt räknat med att man (jag) skulle mognat lite under de fyra åren mellan England och USA...men vaddå, ibland måse man bjuda lite på sig själv, det är nämligen då de bästa minnerna bildas ;)
De lite mer "delikata" fotografierna behåller jag för mig själv ;) De under är lånade för back then hade jag en ganska crappy kamera.
NORWICH, England
Men just nu; har varit ute ett varv med Viggo och sitter nu bänkad framför handbollen. Sverige - Frankrike. Heja Frankrike eller vad???
Och det är väl det jag har ork till att göra just nu.
Let us love winter, for it is the spring of genius
Och så får jag icke glömma att skicka en lista och fotografier till Caroline! + fixa en ny spellista på Spotify + välja ut fotografier från de senaste dagarna som ska ingå i min portfolio.
Som ni ser, ett spännande liv minst sagt...
Winter is the time of promise because there is so little to do - or because you can now and then permit yourself the luxury of thinking so...
- Stanley Crawford
You let other people make a fool of you
For you the sun will be shining
Numera bor jag i Ljubljana (där jag också är född) som är en helt underbar stad med mycket kultur och historia som jag bara ÄLSKAR!
På helgerna när jag är ledig åker jag ner till kusten i Portorož, till morföräldrarna och vårt hus där. Påsklov och början och slutet av sommaren spenderar jag också nere vid kusten.
Så ofta som jag bara kan åker jag till föräldrarna i Sverige och försöker stanna kvar där ett bra tag. Så man kan säga att mitt liv har varit uppdelat i tre delar. Livet i Sverige (vill inte ge ut namnet på hemorten), livet i Portorož och livet i Ljubljana. Ja, det är härligt det ;)
While you're wondering what to be
Innan jag sticker iväg för dagens arbete mellan 16.00 till 20.00 lägger jag upp lite fotografier som jag tog imorse när jag var ute med Viggo på morgonpromenad. Igår kväll hade vi -17 grader och det höll i sig hela natten och morgonen.
Det hade varit en perfekt skiddag idag...
Fick förresten grönt ljus angående mina presentationer/föreläsningar om svenska legender och historiska händelser av professorn (min chef ;) i svenska på Universitetet i Ljubljana så jag ska börja planera och förebereda dessa så småningom. Tänkte faktiskt sätta mig ner nu innan jobbet och göra en grovplanering. Och försöka komma på lite passande övningar och uppgifter! I höstas hade jag presentationer/föreläsningar om svenska tradtioner, kultur och samhälle. Och i vår ska jag alltså satsa lite mer på svensk historia! 
I will survive
Och eftersom bara jag hade medicindeligering idag så var jag superstressad...inte så mycket för att jag var osäker eller inte trodde jag skulle hinna med allt men för att min arbetskompis Hana fick göra resten. Och när flera stycken har mediciner, ögondroppar och liknande samtidigt...ja, då vill man bara springa därifrån! För det är inte att bara stoppa medicinen i munnen och svälja utan det är hela procedurer vi pratar om här. Vissa mediciner ska krossas, vissa ska inte in genom munnen, för vissa tar det hela fem minuter att få ner en enda liten tablett. Multiplicera detta med sådär tio gånger så försvinner en timme direkt.
Det gäller att vara organiserad och att vara lugn för sådant här.
Dessutom läckte en stomipåse, en hade ramlat ur sin rullstol och Hana och jag förstörde nog våra ryggar just då och där för vi var så stressade att vi inte tänkte på vår egen säkerhet när vi lyfte upp honom! Bra där!
Och vi hade inte en enda lugn stund. Våra sökare gick i ett!
Och telefonen var inte tyst den inte och vem är det som alltid får ansvart för den om inte Viktoria. En gång framåt fyra när jag skulle svara tryckte jag på svara knappen och sedan kom jag på: shit var är jag någonstans?! Då hade Monika kommit tillbaka från mötet och jag tittade hjälplöst på henne och viftade lite med handen som i hjälp, vad ska jag säga och sedan kom jag plötsligt på vad exakt stället hette! Helt sanslöst alltså!
Och det var där resten av personalen var: på arbetsmöte och de hade bara lyckas boka in hela två vikarier. Bra där dubbelt upp!
Men alla tyckte vi gjorde ett ytterst utomordentligt jobb och jag kan säga såhär: Hana, vi kan vara riktigt stolta över dagens bravader!
Men nu till något roligare; Monika hade med sig boken som hon rekommenderade och den ska jag ta itu med så fort jag hittar ork till det. Ikväll känner jag att jag bara vill lägga mig i soffan och titta på TV!
Mitt favoritprogram Halv åtta hos mig börjar snart och det får man ju icke missa. Mamma och jag planerade att titta på den tillsammans imorgon kväll men nu har jag ju fått några timmar på jobbet imorgon också, dock inte lika påfrestande som idag utan betydligt lugnare och endast från 16.00 till 20.00.
Och vad ska jag bjuda på för bilder idag då? Kameran har jag inte haft tillfälle att använda på ett bra tag nu...undrar exakt hur många lager damm som har samlats på den vid det här laget??
Tog med min kameran och fotade lite i ridhuset.
En sovandes Viggo och det som gäller i vinter: te och bra böcker!
Picture perfect memories
Idag jobbade jag från 16.30 till 21.30. Trodde jag skulle tuppa av när klockan närmade sig 21.00 och när jag rapporterade till nattpersonalen måste jag har varit väldigt trött för jag råkade liksom förväxla en "sak" som inte var logisk whatsoever! Grejen är den att jag kan vara hur trött som helst när jag slutar för kvällen men såfort jag kommit hem går det inte att varva ner, då måste göra så mycket som möjligt!
Och tur är väl att jag får skjuts hem av pappa varje gång jag jobbar kväll för annars hade jag frusit ihjäl för längesedan. Idag var det rysligt kallt ute!
Fick också höra en ganska lustig grej idag på jobbet. När jag kom in till en av vårdtagarna för att ge denne medicin sken han upp och sa: "Det är så roligt att se dig komma in...men det är ännu roligare att se dig gå ut igen". En riktig lustigkurre och en av mina absoluta favoriter ;)
Jag är ledsen att min fantasi-brunn är lite uttorkad just nu men jag lovar att den ska fyllas på snarast möjligt :)
Här får ni lite bilder från Kroksjön, en av mina absoluta favoritplatser och dit jag går varje gång jag behöver tömma huvudet eller bara "andas". Det har varit min favoritplats sedan jag var liten. Tillsammans med min mamma, syster och Viggo har jag gått runt hela sjön minst "en miljon" gånger. Vackrast är naturen runt sjön under hösten. Kommer ihåg att mor min och jag vandrade runt sjön på en timme nästan varje eftermiddag för inte så många år sedan.
Det är även tradtion i vår familj att pappa, min syster, min bror, vår hund och jag går en runda strax före Kalle Anka på julafton. Mamma får dock alltid stanna hemma för att förbereda lite inför kvällen...hmmm...
Och så brukade vi alltid åka skridskor på helgerna när vi alla tre "barn" fortfarande gick i grundskola/gymnasieskola. Ett par gånger när vi hade vår boxer Max åkte vi skridskor hela dagen och grillade i en av grillstugorna intill sjön och andra gånger tog vi med oss termos, kanelbullar, sju sorters kakor och fikade direkt på isen medan solen antigen höll på att gå upp eller ner :) Vilka tider alltså!
Och det roligaste med våra skridsko-stunder var nog när vi allihopa spelade ishockey! Min pappa har ju tränat ishockey när han var yngre så han lärde oss småungar det också. Vilka matcher vi hade ute på isen!
Det var svett, blod och tårar...bokstavligt talat! Men även väldigt mycket skratt. Och ibland gjorde våra kusiner oss sällskap och matcherna blev ännu brutalare.
Under sportloven i februari åkte vi till Nittrop varje eftermiddag klockan 14.00 till 17.00 och åkte skridskor i ishallen. Efteråt när vi tog av oss skridskorna tittade vi alltid på de "stora killarna" som tränade ishockey". Ah, minnen minnen...och med skolan åkte vi också ganska ofta till ishallen för skridskoåkning.
Pappa ställde oss på isen när vi var runt tre år och när jag var sisådär åtta nio år fick jag ett par vita skridskor med "Viktoria" i guldbokstäver på ena sidan av skridskon av den goda skidskofen (läs: mamma och pappa, fast då visste jag inte det ;)
Jag har alltså ingen som helst aning om hur många par skridskor jag har slitit ut...det enda jag vet är att alla ligger uppe på vinden...alla med mitt namn på ;)
Can´t change the way I am
Mitt humör är verkligen i topp idag. Jag njuter extremt av den här dagen just nu...
Problem som jag måste reda ut snarast möjligt bara hopar sig idag! Ska inte gå in så mycket på det för i grund och botten är det inga stora problem...det är bara sådana där "oh-nu-måste-jag-bråka-med-byråkratin-igen-problem!
Lika kul som det är att vara vuxen är det jobbigt att inte vara barn.
Jag måste förlänga mitt körkort. Efter två år fick jag förnya det (2009) och de "helt underbara människorna" sa att jag måste komma tillbaka igen om två år, dvs 2011, dvs iår! När jag frågade tanten som satt i sin bekväma stol med ett ansiktsuttryck som bara skrek "kom-och-skjut-mig-någon" varför jag måste tillbaka om två år igen rabblade hon upp någonting jag tror inte ens hon förstod och jag ringde runt senare och det var ingen som hade hört talas om berättelsen hon fick ur sig. Hon påstod nämligen att man efter två år måste göra om precis allting igen, teorin, första hjälpen, alla körlektioner...eh, say what?
Efter vad som kändes som en hel dag av stirrande på henne fick jag till slut ur mig: Jaha...säger du det...
Tror inte hon tyckte om min attityd sådär jättemycket!
Nu har jag läst runt lite på internet och, detta har jag i och för sig vetat länge, men man måste i Slovenien göra synkontroll varje 2, 5, 7 eller max 10 år om man har linser / glasögon. Vad du får för nummer nedskrivet på intyget beror helt och hållet på din läkare! Och givetvis får man inte gå till sin privata läkare utan det finns en lista på vilka som är acceptabla och vilka som inte är det.
Vad som retar mig med detta en smula är att de som inte har synproblem får efter två år efter att de klarat uppkörningen och fått körkort förlänga sitt körkort till "döden"...även om nya regler börjar ta form just nu, som att man vid 60 års ålder måste börja gå på regelbundna synundersökningar, vilket i och för sig är väldigt bra.
Men vi som har synproblem måste gå på synkontroller vart andra, femte, sjunde eller tioende år så länge vi vill ha vårt körkort och punga ut med en massa pengar. Är inte det lite orättvisst så säg?? Jag menar straffas vi inte nog med att vi har synproblem för som jag ser det är det inte någonting vi V-Ä-L-J-E-R sjäva!
Och sedan måste vi betala pga av våra synfel för att få tillåtelse att köra medan de som haft lyckan på sin sida och ser perfekt bara glider igenom hela körkorts-processen. De får körkort och har det tills döden skiljer dem två åt!!!
Givetvis anser många, och det gör jag kanske också lite, att det är bra att vi som inte har den ultimata synen går på synkontroller var "femte minut" för att det ÄR säkrare i trafiken då...
Men jag tror allvarligt talat inte användare av linser och/eller glasögon sätter sig i bilen för att ta sig en runda när de är halvblinda. Jag vet att jag inte gör det!
Vet jag att jag börjar se lite sämre, då går jag till optikern och ber om nya glasögon och linser INNAN jag sätter mig i bilen och inte tvärtom! Och jag tror de flesta känner igen sig här!
Don´t get me wrong, regelbundna synundersökningar är bra! Men vad som hade varit ännu bättre och framför allt rättvist är om dessa obligatoriska undersökningar vore gratis!
Jag tycker helt enkelt det är idiotiskt att andra ska bestämma när vi börjar se sämre bara för att tjäna pengar på det. "Jaha, nu är det så att du om två år kommer att se sämre än vad du gör idag!" What the...jag vet väl för sjutton själv när synen förändras och då går jag till optikern och ber om nya linser och glasögon. Hur dumma tror de att vi är egentligen?
Och jag har läst om fall där synen inte har försämrats ett dugg på två, fem, sju eller tio år och ändå är det en tjej som måste betala en dyr synundersökning vartannat år...så länge som hon har haft körkort, dvs i femton år bara för att det står på hennes intyg att hon måste göra det!
Jag är verkligen irriterad nu. Jag skickade iväg ett långt mail till körkorts-människorna nere i Piran och frågade vad EXAKT jag behöver göra och ha med mig när jag förnyar mitt körkort i april!
Vidare har jag ett x-antal andra "problem" i år. 2011 som började så bra verkar blir en berg-och-dalbana! När man rett ut ett problem kommer det två till!
Ser verkligen fram emot några moment av det besvärligare slaget i vår, ett stort efter sommaren och eventuellt ett eller två som kommer att förändra min framtid.
Nu blir ni nyfikna eller hur? Låt mig säga såhär: Don´t be, there´s nothing exciting about this whatsoever!
Och allt detta kommer från den mest optimistiska personen världen skådat! Men även jag får ha två eller tre sådana deppdagar om året.
Jag är kanske en aningen barnslig nu men jag skulle VERKLIGEN vilja vara fem år igen, titta på Bumbi Björnarna och äta toast med björnbärssylt i sådär...tja,vad vet jag...hela livet kanske!
Jag förundras alltid över hur människor som har det där "perfekta livet" som inkluderar utbildning, jobb, pengar, relation(er), talang, utseende och hälsa klara av allt och framför allt hur de nått toppen, det där målet vi alla strävar efter men ack så svårt att nå?? Hur gör människorna?? Men jag antar att de har sina egna problem som de säkert hanterar på ett ytterst diskret och perfekt sätt! Ungefär som att blåsa på dem och whoops, så försvinner de.
Det finns alltid folk som har större problem än jag men ibland är det så svåååårt att inte vara självisk! Idag är en sådan dag för mig. Det känns som hela världen håller på att rasa över mig!
Jaja, det återstår att se vad 2011 har att bjuda på! Blir det chokladtårta med jordgubbar eller blir det gamla mögliga brödbitar??
The story continues...
Dreams are illustrations... from the book your soul is writing about you
You see things and you say, 'Why?' But I dream things that never were and I say, 'Why not?
Tog inte ens av mig skorna eller ytterkläderna när jag kom hem utan bad bara mamma att utrusta mig med kamera och hund. Vi tog en promenad genom "my hood" (bilderna nedan).
Och igår var jag ledig hela dagen och det slutade med att jag spenderade den i mataffärer på förmiddagen, i Kroksjön efter lunch, tittandes på en skräckfilm på eftermiddagen och till sist att äta pappas helt fantastiska, gudomliga, makalösa ciabatta. Om mamma är Pizza-Gudinnan, är han Ciabatta-Guden!
Och på tal om pizza. Mamma ska göra sin berömda, utan tvekan världens godaste pizza ikväll. Och för att spinna vidare på Pizza-historien så måste jag bara påpeka att den sämsta pizzan jag någonsin ätit var i Venedig, när jag var där tillsammans med Ida och Karin för att fira min födelsedag för två år sedan. Jag vet inte vad det var vi fick på tallriken men jag skulle inte vilja kalla det för pizza. Ändå tyckte vi det var rätt mysigt att sitta där och isteet var verkligen superbt! Både lokalen inträngd i en pytteliten och smal gata strax intill San Marco var typisk italiensk med röd-vita dukar och levande ljus i en butelj och de roliga kyparna som var väldigt angelägna om att ta kort med oss, var så italienska som det bara går.
Ida och Karin trives väligt bra eftersom Italien var ganska nytt för dem, men för mig som har fått min dos av Italien sen jag föddes kunde inte riktigt förstå exakt vad som är så speciellt med Italien. Jag menar, varenda land har något speciellt som jag uppskattar men det är inte så att jag dyrkar allt som har med det landet att göra! Eller?
Nu ska jag skriva ner alla jobbtider jag fick nästa vecka i min kalender, läsa lite och lyssna på två av mina favoritlåtar just nu:
Fields of Gold - Eva Cassidy och Wonderful World - James Morrison (his voice does not match his body!)
Kanske spela lite piano också men tror mina fingrar måste tina upp lite först...
Fotografier från min lilla photo-session igår vid Kroksjön kommer upp någon gång under eftermiddagen, så håll utkik :)
Den som sade att man inte kan köpa lycka glömde av att det finns hundar
Av tacksamhet vill vi ge dem det bästa. Det vi stoppar i vår mun stoppar vi också i deras.
Med detta riskerar vi att förgifta dem!
Mat som gör djuren riktigt sjuka är:
* Choklad - innehåller teobromin som är giftigt. Ju mörkare choklad desto mer teobromin.
* Socker - kan ge upphov till karies, diabetes, diskbråck, artros, hjärtsvikt, högt blodtryck och andra sjukdomar.
* Vetedeg - kan börja jäsa i magen vilket kan leda till alkoholförgiftning.
* Vindruvor och russin - kan leda till njurskador. En enda vindruva eller russin per 1/2 kg räcker för att orsaka förgiftning.
* Lök - innehåller thiossulfat, vilket hunden inte kan bryta ner. Thiossulfat hindrar röda blodkroppar att bildas och leder därför till blodbrist.
* Avokado - kan skada hjärtat. Skalet, kärnan och fruktköttet innehåller det giftiga ämnet persin. Andningssvårigheter, svullen mage, diarré, vätskesamlingar i bröstkorg och hjärtat.
* Äppelkärnhus - innehåller cyanid
* Vitlök
* Justjärnor - det räcker att djur slickar på blommar! Växtsaften orsakar kräkningar och diarré. Ibland förekommer svälj- och andningssvårigheter. Håll djuren borta från alla blommor!
* Svamp - även de som är ätliga för människor (hallucinationer, magont, påverkar njurar och lever)
* Ben från fisk, fläsk och fåget - kan lätt splittras och ge allvarliga skador i mage och tarmar.
* Rå äggvita, innehåller avidin, förstör upptaget av vitamin B
* Potatisplantor och rå potatis
* Lakrits
* Saffran, starka kryddor, salt....
* Majskorn - är inte bra för valpar
* Kaffe, te, kakao
* Rabarber, stjälk och blast - hämmar bildandet av röda blodkroppar
* Salt- och saltvatten - låt inte hundar dricka saltvatten eller mat med mycket salt, t.ex. julskinka, det kan leda till förgiftning
* Broccoli - bör inte ges rå till hundar, kokt går bra
* Citrusfrukter - för ej överdoseras
* Grönmögelost - innehåller roquefortin, en svamp som hundar är känsliga för
* Insjöfisk - Ska aldrig ges rå, kokt går bra
* Morot - vid överdosering kan det relativt höga glykosvärdet leda till diabetes
* Nötter - innehåller ofta väldigt höga halter mögelsorter och väldigt salta, kan fastna i halsen
* Spenat - bör ej ges för ofta då det hämmar röda blodkroppar
* Banan - kan leda till urinsten pga att den innehåller höga halter magnesium
Så tänk för Guds skull på vad du ger din hund och om du nu vill ge din fyrbente kompis något gott satsa istället på hundgodis, grisöron och flera andra goda alternativ som finns i nästan varenda livsmedelsaffär.
Tänk på deras bästa, de kommer att tacka dig!
En hund är den ende i världen som älskar dig mer än du älskar dig själv
Vår Viggo får två kex på morgonen som han får leta efter i köket, vi gömmer dem så att han får lite träning.
Han får bara en mål mat om dagen och ALLTID Pedigree hundmat! Jag är medlem i Pedigree-klubben och får smakprover på ny mat, hundgodis, dentastix osv direkt hem i brevlådan. Tror även Pedigree är Viggos favorit.
På lördagar får han lite hundgodis, schmackos från Pedigree tycker han bäst om, framåt kvällen. Vi brukar köra lite lydnadsövningar före så att han både tränar lite plus att han känner att han får belöning för sin duktighet.
If I ask no questions I hear no lies
Tog en promenad med Viggo som älskar snö lika mycket som jag älskar sol under vintern så vi passade på att vara ute lite längre än vi brukar på morgonen. Det sägs ju att man ska vara ute i solen i en kvart för att få D-vitamin som är så viktig för oss uppe i norr som inte får i sig det tillräckligt under vintermånaderna eftersom solen inte tittar fram så ofta.
Åt sedan när jag kom hem en marmelad frukost, lyssnade på James Morrison och läste tidningen.
Igår när jag gick och la mig satte jag på min ZEN-player på "valfri spellista" och den bläddrade fram Twilight-musik och jag kom att tänka på att det var väldigt längesedan jag spelade igenom alla Twilight låtar på piano...så för att ta igen det spelade jag igenom dem några gånger på förmiddagen idag.
Men nu är uniformen på och jag ska strax traska ner till jobbet. Jobbar från 12.00 till 20.30 idag!
Jag hade helst av allt varit hemma och tagit en promenad runt Kroksjön. Jag har ju väntat på en solig dag så att jag en gång för alla kan fotografera Kroksjön-området...och när solen äntligen bestämmer sig för att titta fram i en dag, ja då jobbar jag praktiskt taget hela dagen!
Hoppas ni får en bra dag :)
Strangers are just friends waiting to happen
Vissa dagar när det inte händer någonting kan jag skriva hur mycket som helst medan andra dagar när jag har någonting på gång från morgon till kväll inte kan få till en enda vettig rad! För så är det, ibland finns helt enkelt inte fantasin, inspirationen eller förmågan att skriva något intressant och roligt.
Och givetvis skriver jag inte ner allting här. Absolut inte! Som ni kanske har märkt skriver jag inte alltför personliga saker, såsom vad mina föräldrar heter och vad de jobbat med, var vi bor någostans, alltför mycket om mina vänner och vad vi hittar på eller precis allt jag gör under en dag och liknande. Många gånger struntar jag i att publicera fotografier och inlägg bara för att jag känner att jag vill hålla det för mig själv eller endast dela det med min familj eller/och vänner.
Däremot tycker jag om att ladda upp naturfotografier, fotografier från resor (som tyvärr sedan jag började med den här bloggen inte har varit så många...men i vår och sommar hoppas jag att det blir ändring på detta :)
Även maträtter är någonting som ni kanske har märkt att jag gillar att fotografera och publicera.
Och det gör jag verkligen, fotografera "vacker" mat vill säga. Personligen skulle det vara oerhört roligt att en gång inom en inte alltför avlägsen framtid få tillfälle att fotografera exotisk mat till en kokbok. Det skulle vara en dröm faktiskt. Matfotograf? Varför inte! :)
Det var väl det jag ville ha sagt idag, ibland blir det bloggtorka och lite meningslösa inlägg.
Och så HOPPAS jag veeeeeeeeeeeeeerkligen att det under den kommande våren blir lite intressantare, roligare och mer inspirerande än det är just nu!
Jag hoppas våren blir full av "vackra färger", god mat, fotoutflykter runtom i Slovenien, resor till både välbekanta och främmande länder, härlig musik, underbara stunder med familj, släkt och vänner, mycket skratt och skapande av fantastiksa minnen tillsammans med människor som ligger dig varmast om hjärtat, att lyckas göra varenda dag speciell och inbringa så mycket "lyx" och fröjd i vardagen som det bara går.
En vår full av kärlek, glädje och lycka!
Många människor försummar den lilla lyckan medan de väntar på den stora!
- Pearl S. Buck
Wonderful World:
http://www.youtube.com/watch?v=DGzPShxucu8
Every person is a new door to a different world
Hon åker tillbaka till Oslo och Norge redan på fredag så vi syns inte mer nu utan först (hoppas vi) i mars-april då vi eventuellt ska åka till Paris/hon kommer och hälsar på i Slovenien/Venedig.
Vi får se hur det hela utvecklar sig!
Hoppas ni har haft en bra dag? :)
Sara, lycka till i Oslo och vi hörs ju via våra långa romaner i form av mail under våren ;) Och jag ska skicka iväg namn och bild på du-vet-vem så kan du förfölja honom lite och rapportera till mig, det är ju common knowledge att du är redo för MI5 vid det här laget ;)
You follow when I lead
Far away and dreaming
Det var riktigt kul att jobba idag, fast när jag skulle krossa medicinen till en av patienterna krossade jag nästan pekfingret också och det var väl det speciella som hände idag, annars flöt allting på bra.
Förutom debatten med vårdtagaren som försökte övertyga mig idag igen om att hon redan hade fått medicin för bara en sekund sedan av en liten dvärg som enligt henne stegade ut ur rummet precis när jag kom in. Okeeeeej...alltså jag har varit med om SÅ MÅMGA sådana historier och påståenden genom alla år att det är något helt normalt i mina öron när någon säger att det ligger en elefant under sängen eller att en sjörövare tittar in genom fönstret varje kväll.
Och jag har börjat med (o)vanan på jobbet att dricka en kopp svart kaffe innan jag börjar jobba, en kopp kaffe med mjölk på förmiddagsrasten och en svart utan socker runt tre-tiden. Måste börja vänja mig vid grönt te igen!
Efter jobbet gick jag ner till mammas jobb och vi fortsatte sedan till mataffären och jag passade på att köpa lite smått och gott till imorgon. För då kommer nämligen Sara tillbaka från Norge och vi ska ha vår traditionella filmkväll :)
Nu: power-walk med Viggo, har laddat en spelningslista på min ZEN-player med bara Maroon 5. Ikväll blir det "Halv åtta hos mig" och kanske en film efter det. Är som sagt ledig imorgon och har en del att förbereda inför filmkvällen.
Och så tänkte jag kanske hinna med att se slutet på handbollsmatchen mellan Sverige - Argentina. Vem vinner? Argentina all the freakin´way! :) Vi har ju ganska många argentinska släktingar nere i Argentina så man måste ju hålla lite tummar för dem också. Jag får heja på Sverige i en annan sport...typ hästhoppning som jag faktiskt gillar att kolla på :)
Och förresten: min mamma kan det här med ljusblommiga och romantiska mönster. Jag skulle personligen inte välja att ha lampskärmar i blommönster i mitt hem men visst är det fint! Om jag någonsin har ett lantställe i t.ex. Skottland (bara ett exempel) vid någon fin sjö med ett enormt gammaldags kök med en stor köksö där alla sorters grönsaker, frukter och kryddor samlas, ja då ska jag också ha allt i blommiga mönster; grytlappar, kökshanddukar, tallriksunderlägg you name it.
Fast det som sagt ute på landet och först när jag är 60+ ;)
Every moment spent with you is a moment I treasure
Och jag stannar inne idag. Vädret har inte varit på vår sida de senaste dagarna...skulle kunna publicera lite bilder på allt det gråa ute men tror det bara skulle göra alla er deppiga.
Det värsta är att jag är så illa tvungen att gå ut tre gånger om dagen när jag inte jobbar! Och honom gör det ingenting, han struntar helt och hållet i vad det är för väder. Det skulle kunna blåsa orkanstorm ute och Viggo skulle ändå promenera runt som en turist och lukta på allt och alla i sitt, ursäkta mig men sengångar-tempo.
Det värsta jag vet är duggregn som det är nu från morgon till kväll, då föredrar jag faktiskt ösregn!
Hörde förresten igår att ni i Ljubljana har 10-15 plusgrader och sol! Grattis till er!
Någon som längtar ut??
Boktips #1
Tittade på mini-serien i slutet av sommaren, innan jag åkte till Slovenien i september. Har alla delar på datorn också och ska titta från början till slut någon gång i vår igen :)
Men innan dess ska jag ta mig igenom den 1080-sidors romanen och om den är, vilket böcker alltid är, bättre än TV-serien kommer den att vara helt magnifik, ett historiskt mästerverk.
Set in the turbulent times of twelfth-century England when civil war, famine, religious strife and battles over royal succession tore lives and families apart.
The Pillars of the Earth tells the story of the building of a magnificent cathedral.
A whole new level
Här kommer den gamla som nu har bytts ut mot ännu mer rosa!
Beige, vitt, turkos, ljusgrönt, rosa, ljuslila och aprikos är färgerna som gäller i vår.
Älskar btw Burberry Prorsum's vårkollektion med beige trenchcoats med antingen turkosa eller ljusgröna bälten.
But just one couldn´t be so wrong
Det är vad min lunch består av denna regninga, slaskiga och gråa söndag.
Eftersom vädret är som de ska ska jag tillbringa hela dagen inomhus och spela piano, läsa, titta på TV (jag ska banne mig titta på You Again idag igen, Because I said so och Monster-in-law, det får bli en rom.kom inspirerad dag helt enkelt) och fixa lite smågrejer inför resan tillbaka till Slovenien.
OCH organisera mina kläder och skor, titta vad jag har och vad jag behöver inför våren 2011 :)
Why is there any reason to take me down?
Jag älskar att experimentera, dvs jag följer inte ett recept till punkt och pricka utan tar bort och lägger till saker. Eller så får jag bara någon idé på råvaror och ingredienser som jag tror skulle passa bra tillsammans och så kör jag på det and hope for the best!
Man kan också som jag öppna frysen, kylskåpet eller/och skafferiet och se vad man har till sitt förfogande och sedan röra ner något i en stekpanna med mycket olivolja. Alltid gott :)
Så för att göra en kort historia ännu kortare så har jag lagt till ganska mycket "egna" ingredienser i mina morotsmuffins.
Mamma ber mig alltid att göra mina berömda morotsmuffins när jag är hemma i Sverige och jag gör henne mer än gärna till viljes.
Speciellt när jag kommer hem från jobbet och är helt slut eftersom vi som jobbar i vården har ju som bekant screwy schedules! So coming home after a long and hard day at work this is the perfect way to relax.
Och jag ber om ursäkt men det är hemligt recept som bara jag vet om...jag vet barnsligt, men de blir faktiskt ännu godare om det är "hemliga ingredienser" så inget recept denna gången.
Well, don´t get used to it...it´s not gonna last!
Under förmiddagen gick en av våra vårdtagare bort och detta var den siste som var kvar sedan jag började min allra första arbetssommar 2005 :(
Tog farväl av honom och tände ett ljus, det kändes kan jag tala om :( Fast på samma gång var det skönt för honom eftersom han led ganska mycket de senaste veckorna. När han andades ut för sista gången i sin säng så kände jag tårarna välla upp. Och under alla mina sommrar så borde jag vara van vid detta och det är jag också. Jag har sett så många gå bort, tagit farväl av dem när de legat finklädda i sina sängar med blommor i händerna och med ett lugnt och fridfullt uttryck i ansiktet. Men det här kändes lite extra idag :(
Kommer ihåg hur jag satt och spelade piano den där första sommren 2005 av många under fikastunderna i matsalen och han kom alltid och ställde sig brevid pianot och sjöng för de andra vårdtagarna. Det var väldigt fint :)
Annars så har jobbdagen idag för mig mest bestått av medicingivning och omplåstring. Och sökaren gick i ett hela tiden! En vårdtagare blev dessutom rejält arg på mig för att jag inte kunde förstå att hon redan hade fått medicin tio gånger på bara en timme...okej?
När det var dags för kaffepaus med resten av arbetskompisarna höll jag nästan på att tappa min kaffekopp pga utmattning...läste ni vad jag precis skrev?? Kaffekopp! Jag dricker inte kaffe (om man inte räknar med cappuccino några gånger i veckan i Ljubljana) men jag har banne mig börjat dricka två tre koppar varje morgon när jag jobbar.
What is happening to me??
När jag kom hem satt jag först vid datorn i några minuter för att kolla igenom all mail, sedan ut på en promenad med Viggo the dog. Och nu har jag precis kollat på en ny film med pappa och hunden.
Det har snöat hela natten och hela dagen idag. Vintern är inte över än! Imorgon har de dock rapporterat regn och plusgrader. Så att det blir så slaskigt som det bara går under dagen och sedan minusgrader under natten...Perfect, just how we like it here!!
Skridskorna ska fram igen ser jag!
Ok, voilá, här får ni lite smakprov på hur mitt skrivbord ser ut just nu, i alla fall den högra sidan. Den vänstra sidan ockuperas bara av pärmar, block och min kamera.
Böckerna är de som jag har ställt fram för läsning, tror dock inte jag hinner läsa alla men försöka duger! Jag brukar göra detta, ta några ur hyllan och ställa fram dem på skrivbordet så att jag vet vad jag ska läsa.
Böckerna som jag ställt fram är en salig blandning av historiska romaner, biografier och deckare på svenska, slovenska och engelska.
Brukar varva de tre språken så mycket som jag bara kan. Har jag läst en bok på slovenska så kan jag inte börja läsa en på slovenska direkt efter utan måste ta mig igenom en svensk och en engelsk först...fast ibland finns det ju undantag. Och speciellt nu med internet så får man ju sin dagliga dos av språk i alla fall :)
Jag har varit med i en del bokklubbar under mitt liv, Läslusen när jag var tonåring, Bokklubben när jag officiellt blev vuxen vid 18 års ålder och Svet Knjige (bokens värld) i Slovenien så under alla år har det minst sagt samlats en hel del böcker som jag inte ens har öppnat.
När jag blir äldre och ägare till ett stort "slott" (you wish, but you never know what the future might bring :) ska jag ha ett enormt bibliotek, ungefär som det som man ser i filmen Skönheten och Odjuret, en superskön fåtölj, ett bord där jag kan lägga boken och ställa tekoppen och den perfekta läslampan...det är allt som behövs...och givetvis en miljon böcker ;)
Innan jag loggar ut: hittade ett bra citat idag på jobbet.
"Man hinner med nästan hur mycket som helst bara man inte gör sig någon brådska."
Javisst, det lär ju funka i dagens samhälle, där man ska göra allt, se allt, vara först med allt, uppleva allt och vara bäst på allt!
Nähä, nu ett eller två avsnitt av min absoluta favoritserie "Brothers & Sisters". Och sedan kanske filmen "You Again" :) En riktigt må-bra-film, där jag inte behöver tänka för mycket utan kan bara hänga med i handlingen utan att anstränga hjärnan alltför mycket, för det, som ni vet, kan få ödesdigra konsekvenser ;)
Ciao!
I liked you so much better when you were stupid...
Nu är det också såhär att jag inte har någonting hemligt på facebook eller att jag inte litar på henne, jag tycker bara det är rätt komiskt att hon loggar in på min men än så länge är ingen större skada skedd...men om hon börjar skicka meddelanden till folk eller lägger till nya vänner då rapporterar jag henne till Facebookpolisen!
What was I saying? Just det, fick mig ett gott skratt när jag fick se ett meddelande från en av mina kompisar till en gemensam kompis, sååå fruktansvärt sofistikerad och världsvan att man får magsjuka bara av att lyssna på henne! It´s not even funny how weird she is! I hope she´s headed back to the desert with the rest of the scorpions any time soon!
Summan av kardemumman...nu har jag en toppen dag :)
Kom hem från mataffären där mamma plockade med sig hela naturgodis-sektionen. Hon drog men ena armen över alla hyllor så att allt ramlade ner i matvagnen och lite utanför. Nä, det är väl klart att hon inte gjorde det. Ni får ursäkta mig men ibland kan jag inte låta bli att överdriva och retas lite så att jag får se andras reaktioner. Jag har fått det av pappa!
Nu ska jag ut på promenad med Viggo eller det är med power-walk vi två håller på med, sedan titta på en Rom.Kom (romantiskt komedi) tillsammans med naturgodis och sedan har jag planerat att göra morotsmuffins som är min specialitet :)
Sorry, Freaky Friday today! :D
Okej, nu blev det inga morotsmuffins idag pga av min kamp med tiden. Lovade att göra dem imorgon istället :)
It's not that I didn't care, it's that I didn't know
Tog en morgonpromenad med Viggo, åt frukost, tittade på den nya serien "off the map" i vardagsrummet tills jag blev bortkörd av mina föräldrar som ville titta på herrarnas störtlopp...så jag gjorde det enda rätta i en sådan situation och hoppade i duschen. Vi ska stracx iväg och storhandla inför helgen och veckan som kommer.
I eftermiddag tänkte jag välja ut några fler fotografier till min portfolio och sammanställa min utställning som jag eventuellt ska ha när jag kommer tillbaka till Slovenien.
Photo-day it is!
Men först några fotografier som enligt min mamma är Sverige.
Och visst har hon sådär lite smårätt, små röda stugor med vita knutar är ju typiskt för Sverige.
Tidningen "Slamnik"
16.30 börjar mitt eftermiddagspass och håller på till 21.30.
För några dagar sedan trillade ett brev/paket till mig ner i vår brevlåda. Danni hade skickat några exemplar av en slovensk tidning där de hade intervjuat henne och mig inför Lucian i december 2010.
Här får ni ett litet smakprov. Dessvärre för er är intervjun på slovenska men jag har ju en del läsare som är från Slovenien...så läs på ni bara! Om ni nu har något förstoringsglas till hands vill säga för vet inte hur texten ser ut på era skärmar??
För att sammanfatta det hela pratar vi mycket om själva firandet av lucian i Sverige, vårt uppträdande i Slovenien och Italien samt lite om mitt bildspel "Vinter i Sverige" som "introducerade" kvällen och vad jag som är uppväxt i Sverige tycker om mitt kära hemland Slovenien.
On the first page of our story
Nu har jag precis tittat på "Halv åtta hos mig". Älskar det programmet! :) Kommentatorn är klart bäst. Idag var det verkligen inspirerande. Fick tips om två rätter jag säkert kommer att tillaga inom en snar framtid, speciellt nere i Portoroz vid kusten där färsk fisk och skaldjur säljs varje morgon och kommer direkt från fiskebåtarna som är ute och fiskar när vi andra lata människor fortfarande sover.
Nu börjar jag faktiskt längta ner till Portoroz lite...och fotografiparadiset Piran såklart. Och mina kvällspromenader/jogginturer till Bernardin där jag gör en liten paus och tittar på utsikten över det Adriatiska havet och solnedgången innan jag vänder hem.
All färsk frukt och grönsaker vi har i trädgården runt omkring huset. Vi hade mer än 600 mandariner, 400 apelsiner och 500 styck kiwi i höstas. Och vi ska inte ens gå in på körsbär, hasselnötter, fikon, jordgubbar, alla sorters sallader, äggplantor, paprikor, tomater, cocktailtomater, gurkor, zucchinis, persilja, dill, oliver mm som mormor tar så fint hand om.
Morfar hade tidigare en liten vingård intill huset men det fick "läggas ner" för det var alldeles för mycket att göra och han blir inte yngre med åren precis. Dessutom är mormor och morfar ensamma i huset och trädgården under större delen av året...så vingården kommer nog ingen att sakna!
Det bor tre familjer i det stora huset vi har i Portoroz men en av dem bor i Sverige (mina föräldrar & co) under större delen av året och den andra i Singapore (min morbror & co). Huset blir bara fullt under sommaren och halvfullt till påsk. Vi brukade spendera innan vi började studera två månader varenda sommar i Portoroz, alla från Sverige och alla från Singapore + mormor och morfar. Vilka tider alltså! Det var helt klart de bästa somrarna i mitt liv!
Vi seglade i vår segelklubb (under tre sommrar gick vi i segelskola), spelade tennis, spelade minigolf, volleyboll (på en av terrasserna hemma), gick till glassbaren Mignon på kvällen så ofta vi bara kunde, tog promenader till Piran på morgonen och promenader genom Portoroz på kvällen, shoppade i Koper, hälsade på och hade BBQ med släktingar och vänner, badade och som sagt seglade från morgon till kväll i J.K.Pirat (både min mamma och hennes bröder tränade segling där och tävlade för Slovenien och min morfar var ordförande i några år i samma segelklubb), åt på restauranger med utsökt mat vid havet med alltid mycket grönsaker och fisk på tallrikarna....
Ja, vilka minnen alltså! Tänk i 19 år höll jag på såhär. Fast numera gör jag fortfarande samma saker med samma personer...men det är sällan precis alla kan vara tillsammans eftersom alla vi (kusinerna) befinner oss på olika håll i världen och är sällan lediga och i samma land samtidigt.
Men någon gång i framtiden då vi alla har egna familjer ska våra barn spendera sommarmånaderna tillsammans i Portoroz precis som vi fem gjorde med våra föräldrar och morföräldrar. Alex, Danne, Gregor, Katja och jag...sagan fortsätter, Portoroz gator ska ännu en gång göras osäkra med hjälp av denna nya generation ;)
Se där, ännu en gång har jag lyckats med konststycket att börja rabbla om ingenting. Och det jag egentligen ville säga med det här inlägget var att jag gjorde mig en uppfriskande sallad till kvällsmat bestående av isbergssallad, majskorn, rivna morötter och naturell yoghurt samt salladsdressing till det. Prova det, det kittlar dödsskönt i magen!
Nu: lite bra musik http://www.youtube.com/watch?v=WzI5EMGZ5v0 och gå igenom lite mail.
Over and out!
Something sweet
Har skrivit en lista på allt som måste göras idag och jag hoppas verkligen jag blir färdig med den idag så att man har det gjort i alla fall!
Innan sammanställde jag en bra låtlista på Spotify som jag tror kommer underlätta städningen en hel del :)
Och så httade jag lite glass i frysen imorse som vi ska "attackera" senare när allt som måste göras är färdigt...eller kanske när jag tar paus mitt i allt ;)
Ingen glass är godare än "Ben & Jerry´s".
Postar också två fotografier från Krvavec senaste gången jag var där och åkte skidor med min kusin och morbror (om ni läser inlägget "Frozen") så förstår ni vad jag menar. Helt underbart är det däruppe!
De ringde precis nu från jobbet och frågade om jag kan jobba i morgon från 8.00 till 12.00 utöver jobbpasset jag fick tidigare i veckan från 16.30 till 21.30. Så dubbelpass it is!
Så nu är det ännu viktigare att jag får gjort allt idag för nu har jag inte förmiddagen ledig imorgon!
It's compromise that moves us along
Tänkte visa er min dag i bilder :) Som ni ser när jag inte jobbar eller nu när jag inte går i skola i Sverige längre (jag saknar faktiskt gymnasietiden fruktansvärt mycket) så blir det en del slappardagar hemma i Sverige. Idag t.ex. kände jag mig oerhört rastlös men samtidigt hade jag ingen ork att göra någonting...det kan bero på att jag fortfarande är förklyld så in i bänken, men istället för att det så småningom börjar bli bättre blir det bara sämre och sämre. Nu hör jag dåligt på vänster öra också...
Och jag har missbrukat te idag like nobody´s business!
Nu ska jag i alla fall lägga mig i soffan igen, dra filten över huvudet och titta om det går någon hockey-match...
preferably Canada vs. ???
Eller lyssna på min nya spelningslista med både gamla och nya godingar.
McFly - Falling in Love
McFly - The Heart never Lies
Mika - Blame it on the Girls
Mika - Happy Ending
Mika - Relax, take it easy
Maroon 5 - Misery
Maroon 5 - She will be Loved
Maroon 5 - Won´t go home without you
Btw, om ni kollar på frukostbilden kan jag tala om att det som ligger på mina toast är ost och fikonmarmelad. Sååååååå goooooooott! Combo to die for helt enkelt...
Every day feels like a Monday
Notera tiden! Har precis kommit hem från jobbet (fick skjuts av pappa pga av den livsfarliga blixthalkan, ishalkan, svarthalkan som råder på våra vägar och framför allt på vår tomt!). Jobbade från 13.30 till 21.30. Det känns kan jag tala om. Dessutom var jag sjuk/förkyld hela helgen också och det håller i fortfarande. Alla på jobbet är lite småförkylda, det måste vara någon sorts virus vi drar runt på allihopa.
Våra dagar på jobbet kan låta så här:
- Gav host du snyft XX host host medicin snyft snyft vid host fem?
- Ja atchjo det gjorde host host jag snyft
- Va atchjo BRAAAAAAAAAAatjo
Hoppas verkligen det går över snart! Har druckit tonvis med kamomille-te med honung, dränkt sockerbitar i propolis (för halsen), blivit hög på Vicks (både salva och nässpray) och ätit huvudvärkstabletter stora som hockeypuckar och jag känner nu att det borde räcka vid det här laget.
Idag har även inneburit städning för min del. På förmiddagen hjälpte jag mamma med att städa bort julen här hemma. Nu är det bara elva månader kvar till jul :)
Och på jobbet på eftermiddagen tog en arbetskamrat och jag oss tid att städa ett av medicinskåpen. Det var så många saker som legat och skräpat och som ingen ens visste fanns! Vi organiserade all munvård, gasbindor, omlägg you name it jättefint och organiserat...fast det lär ju ta max en dag innan allt ser ur som det var innan vi tog itu med rensningen.
Hur som helst, det var riktigt roligt att jobba idag, jobbade med just de arbetskompisar som jag kommer bäst överens med (dock fattades två till), fast i och för sig kommer jag överens med precis varenda en och det är så skönt med tanke på att samma sak inte gäller för alla på jobbet!
Men i alla fall, jobbet flöt på jättebra idag och de åtta timmarna flög bara förbi.
Nu är jag ledig fram till torsdag då jag drar ett kvällspass igen.
Som ni ser, har inte bloggat på två dagar och det har inte hänt så mycket; jobbat och varit/är sjuk/förkyld.
Precis som det ska vara i januari när man fortfarande återhämtar sig från december och allt som hör därtill.
God natt!
I brist på annat publicerar jag några fotografier på ett vintrigt Sverige som verkar hålla i sig ett bra tag framöver i alla fall.
Out on your corner in the pouring rain
Känner att värsta förkylningen är på gång! Har haft huvudvärk och halsont hela dagen och x-antal koppar te hjälpte inte! Måste verkligen samla krafter inför måndag då jag jobbar igen. Det långa passet från 13.30 till 21.30...lord give me strenght!
Vi har haft en riktigt trevlig kväll hemma i alla fall. Mamma och jag tittade på musisvidoes med slovenska artister/grupper på datorn och slutade såklart med våra favoriter med Perpetuum Jazzile, som jag btw såg live för tre år sedan på den svenska ambassadörskans jul/luciafest :) Awesomeness!
Länkar till två uppträdanden som måste ses finns här:
http://www.youtube.com/watch?v=PkuCnWk_tkY&feature=related Michael Jackson would be proud of this!
http://www.youtube.com/watch?v=yjbpwlqp5Qw&feature=related
Mamma envisades dock med att lyssna på slovensk rock...mum, you´re sure you´re ok?
Vi gjorde varma mackor till kvällsmat. Jag körde på lite mer exotiskt innehåll mellan brödskivorna. Avokado och gorgonzola-ost på den ena och skinka, chevre-ost och rödlök på den andra.
Vet faktiskt inte vilken av dem som var godast! 
Nähä, nu blir det film med Johnny Dopp-i-grytan.
Later!
Tap on my window knock on my door
Fick lite frågor att svara på :)
Here we go!
1) Passion
Fotografering, inget snack om saken!
2) Saker du gör för att varva ner
Spela piano, läsa historiska romaner, laga mat (ju mer komplicerat desto bättre!), promenader ute i naturen.
3) Splurges
Resor och kamerautrustning. Jag älskar att resa och vill se så mycket av världen som det bara går och givetvis följer kameran med överallt :)
4) En sak folk inte vet om dig
Jag hejar ALLTID på Kanada i ishockey. Det finns en ganska konstig förklaring till detta. När jag var yngre var jag helt galen i konståkning och jag tittade på både VM, EM och OS som en slav. En gång minns jag att jag kom hem från första eller andra klass och fick tillåtelse av pappa och mamma att titta på konståkning innan läxorna (de visste nämligen how into it I was, ungefär som när jag var helt galen i filmen "Lilla sjönjungfrun"). I alla fall innan konståkningen började visade de slutet av en hockeymatch. Det var då och där jag såg Kanada vinna den matchen och sedan dess är det Kanada som gäller! Sedan spelar det ingen roll mot vilka de spelar, även om det är Sverige eller Slovenien! Folk tror nog jag är från Kanada eftersom jag hejar med sådan passion! :)
Jaja, alla har vi för oss konstiga saker.
5) Spelas just nu i iPoden
Maroon 5, Nelly Furtado, Mika
6) Favoritglass
Chokladglass med valnötter
7) Music you grew up with
Michael Jackson, Bon Jovi (stort fan!), Hanson och Def Leppard, Bryan Ferry, Simply Red, Phil Collins eftersom min pappa lyssnade/lyssnar på dessa hela tiden.
8) Favorit film
Robin Hood (den med Kevin Costner)
That´s all! :)
I know all of the things that make you who you are
Just det! Vi, mina föräldrar och jag var och storhandlade för en liten stund sedan och mamma lyckas hitta vaniljknyten från "Pečjak". När hon är i Slovenien letar hon efter svensk mat och när hon är i Sverige insiterar hon på slovenskt! "Pečjak" har förresten både ett bageri och café i centrum av Ljubljana så dit ska jag in och kolla när jag kommer tillbaka :) Och då fortsätter även mina tips på bra restauranger och caféen i Ljubljana.
Och på tal om ingenting: i väntan på varmare månader sitter jag här framför datorn med Maroon 5 (godingar som "She will be Loved" och "Misery") och fotografier från mina favorit platser i Slovenien. Jag har sagt det i tidningsintervjuer och jag har tjatat om det i skolan. Och jag säger det igen i bloggen med min egen text som visar bara på ett ungefär hur stolt jag över detta lilla land som jag tillhör:
Slovenien, ett litet land mitt i Europa bjuder på Medelhavsklimat vid kusten, vackra sjöar och floder i Alperna i norr, kontinentalt klimat med milda till varma somrar och kalla vintrar i platåerna och dalarna i öst och storstadsliv i huvudstaden Ljubljana som är en av Europas minsta huvudstäder i ett av Europas minsta länder. Ungefär halva landets yta är täckt av skog, vilket gör Slovenien till Europas tredje skogstätaste land efter Finland och Sverige.
Piran är en ort och kommun i sydvästra Slovenien och ligger vid Adriatiska havet. Läget på en udde med skyddad hamn har lockat bosättare i flera tusen år. Idag syns framförallt spår från tiden under Republiken Venedig och Österrike-Ungern i stadens välbevarade arkitektur. Turism är ortens viktigaste inkomstkälla. Förutom den pittoreska gamla stadskärnan lockas besökare av fina sandstränder, boutiquer, barer och restauranger i Portorož, som utgör större delen av kommunen och domineras av stora turisthotell och villor.
Min mamma och mormor är båda födda och uppväxta i Piran/Portoroz.
Bled är en kommun belägen i nordvästra Slovenien bland de Juliska Alperna, som slovernerna kallar sin del av Alperna. Särskilt Bledsjön, är ett populärt turistmål. Endast en halvtimmes bilfärd från Bled ligger den underbara sjön Bohinj omringad av vackra berg och djup skog. Högsta berget är Triglav med 2. 864 meter över havet.
Vi har släktingar här som vi hälsar på så fort vi är i Slovenien. Vi bestiger berg, badar och ror på Bohinjsjön, går på promenader och försöker andas in den friksa alpluften så ofta vi bara kan.
Ljubljana som grundades 1144 är huvudstaden i Slovenien och med 270 000 invånare och med ytterligare omkring 10 000 invånare i resterande delar av kommunen, också den största staden i landet. 1895 drabbades staden av en allvarlig jordbävning som förstörde hela stadskärnan. Österrikiska arkitekter byggde upp staden i tidens nya stil, art deco och i barockinspirerade byggnader som präglar stadskärnan än idag. Det var dock arkitekten Jože Plečnik som kom att sätta störst avtryck i det nya Ljubljana när han lät rita flera av stadens mest kända byggnader under mellankrigstiden, som den trefaldiga bron "Tromostovje".
Ljubljana är min födelsestad och hit flyttade jag för några år sedan från Sverige. Det är en helt underbar stad, lite liten men desto mysigare. Jag trivs mer för varje dag jag är där.
Samtliga fotografier är tagna av mig i september, oktober och november 2010.
Even the mightiest eagle comes down to the treetops to rest
Nikon utrustning #1
Det första fotografiet på objektivet är taget med objektivet på det andra fotografiet och tvärtom.
18 - 55 mm objektivet är ett lätt zoomobjektiv med högkvalitativ optik.
55-200 mm objektivet är en kraftfull standard telezoom och ger ett väldigt mångsidigt omfång.
Motljusskyddet som sitter på objektivet på det andra fotografiet är bra att ha om man fotograferar ute, det förhindar nämligen ljusstrålar från att komma in från sidan. Dessutom gör det att ditt objektiv får ytterligare ett skydd mot smällar.
Närbildslins +2 HMC 55mm för närbildsfotografering. Liten och lätt till skillnad från ett objektiv och ger väldigt uttrycksfulla makrobilder. Att använda närbildslins till sin vanliga standardzoom genom att bara skruva på det på själva objektivet gör att man enkelt kan göra om det till ett makroobjektiv.
Jag brukar för det mesta använda objektivet jag fick med min kamera när jag köpte den, dvs 18 - 55 mm, men byter lite då och då när jag är i Sverige till 55 - 200 mm eftersom ägaren till den är min pappa, även han fotograf och använder Nikon D40 (jag har D3000). Vi ska inte ens gå in på hans kunnighet om fototeknik för han är rena rama foto-Einstein...det kanske man inte kan säga om mig...but I´m getting there. När jag undrar över någoting eller vill köpa något nytt till kameran är pappa den förste jag frågar om råd.
Fotografierna i inlägget under är tagna med 55 - 200 mm och jag älskar hur "mjuka" de blir. Såsom på det övre fotografiet i det här inlägget, skillnaden syns tydligt!
When there´s no time for jokes
Hela eftermiddagen har gått åt att organisera resebilder och plugga fototeknik. OCH! Och så har jag äntligen skrivit under fotokontraktet som ska skickas till London snarast möjligt! Har redan valt ut tio fotografier (till att börja med) till min portfolio :) Men eftersom jag just tecknat avtalet som säger att jag inte får publicera dessa fotografier på nätet eftersom de är reserverade för potentiella kunder så kommer ni inte få se dem på bloggen. Sorry! Vilket är lite synd eftersom det är just dessa fotografier jag är mest nöjd med!
Hur många "eftersom" blev det i den här meningen egentligen??
You even stand or you fall
Caroline fick sköta två hundar medan jag lekte fotograf :)
Even Angels fall
Jobb från 8.00 till 15.00. Sedan tog jag en lång omväg hem så att det blev en liten extra promenad. Vet inte ens varför jag gjorde det för det snöade som in i helsike och när jag kom hem kändes det som om jag precis hade skvätt vatten i hela ansiktet. Och inte fick jag komma in inte, skulle direkt ut med Viggo. Pappa stod färdig med hund, koppel och bajspåse i hallen så jag hann bara sätta in ena foten innaför ytterdörren. Han måste ha sett mig komma...eller så stod han där en bra stund. För jag slutade nämligen vid 15.00 men kom hem först vid 16.00 eftersom jag 1) stannade kvar lite på jobbet och drack kaffe med kvällspersonalen som bytte av oss dagspersonal och 2) för att jag tog den där extra (onödiga) promenaden hem.
Jag känner mig helt slut nu. Nu är jag i alla fall ledig i tre dagar. Skööönt med stort S! Fast don´t get me wrong...jag tycker om att jobba lika mycket som jag tycker om att vara ledig :)
Balance is the key to everything!
Ok, precis när jag hade skrivit klart det som står över ringde telefonen: Vicki, det är till diiiiig, det är jooooobbet!
De ringde och frågade om jag kunde jobba imorgon men fick säga nej eftersom jag har andra planer för morgondagen. Nu håller vi bara tummarna på att det inte snöar!
Det verkar som någon mer än jag har haft en tuff dag. Vissa av oss på jobbet dit vi måste ta oss genom snödrivor och över skridskobanor (ärligt talat man skulle kunna åka skridskor till jobbet och hem!) medan andra ligger i soffan hela dagen och pluggar/läser.
Det skulle inte vara dåligt att vara hund. Inte i vår familj i alla fall.
Javisst, hans dag måste ha varit oerhört påfrestande. Inte konstigt att han somnar mitt i allt plugg...
Frozen
And that´s another reason not to ski! Nämen, vi i familjen har åkt skidor så länge jag kan minnas. Pappa är en stor skidfanatiker och tränade slalom som ung. När vi barn var tre år gamla satte han oss på skidor och knuffade ner oss för backen. Okej, det kanske inte direkt var en backe men ändå, de nya Stenmarckarna var födda och redo.
Vi åkte, när jag fortfarande gick i skola i Sverige, på skidsemester under sportloven i februari till Sälen (Stöten, Lindvallen och Högfjället). När jag var ännu yngre, dvs när jag inte gick i skola än åkte vi många gånger till de österrikiska och slovenska alperna. Men nu på senare år, i och med studierna och jobb så har det inte blivit så mycket skidåkning för min del. Dock var jag med min kusin och min morbror på Krvavec i Slovenien senast med det är en historia för sig. Det var roligt och vilka minnen alltså, hälften roliga, hälften pinsamma så in i bänken.
Det bästa var nog när min morbror envisades med att toppen på backen vi just hade nått med sittlift (hur annars va?) var en blå, som mest en röd backe. Jag var lite skeptisk redan då och frågade lite oroligt om han var hundra procent säker på detta när jag tittade ner i ravinen. Han sa japp, jag rättade till skidglasögonen och stavarna och kastade mig sedan utför backen.
Ok, alla som känner mig vet att jag överdriver nu för att kasta sig utför en backe är inte riktigt MIN stil, jag gillar att ta det lite mer försiktigt innan jag lär känna själva backen och allt som hör därtill, som t.ex gupp, underlag...farliga danskar och holländare som dras till dig som magneter bara för att en sekund senare förvandla dig och honom (det brukar alltid vara en han, why is that?) till en gigantisk snöboll och sedan när man väl kommer loss vet du inte riktigt hur dina stavar hamnade innanför hans jacka eller pjäxorna sitter på huvudet...inte för att detta har hänt mig, men min syster, that´s something she can vouch for!
Where was I? Oh, right...den blå, kanske dock föga troliga röda backen visade sig vara en svart backe! Det var...eh...kul...
Eller nej, det bästa (värsta?) måste ha varit när dimman närmade sig och jag sa till dem att vi skulle vänta tills den hade lättat och min morbror svarar med: nä, detta är inga problem för mig, man är la macho eller?
Jag och min kusin tittade på varandra och visste inte riktigt vad vi skulle säga. Sekunder senare hör vi: åk inte ner, jag upprepar åk I-N-T-E ner! Jag ser ingenting...eh...hur länge tar det innan en dimma lättar egentligen...någon som vet...eh...ha-llå??
Jag och min kusin rullande runt i snön av skratt, han lät ju så rädd och ynklig :)
Jag har hur många berättelser från skidsemestrar som helst :) Borde kanske skriva en bok om vad man ICKE får göra i skidbackarna.
De här fotografierna har dock ingenting med skidåkning att göra, utan de föreställer min kväll.
Postar några bilder från skidåkningar under mitt liv imorgon när jag kommer hem från jobbet.
But you have what it takes to set me free
Det är sådana saker som gör det roligt att jobba :) Det känns som om jag inte ens varit borta i några månader / halvår när jag kommer tillbaka till arbetsplatsen eftersom jag kan alla rutiner, vet hur allt ska göras etc.
Och vi har ganska roligt på jobbet med våra vårdtagare, ibland skrattar vi så mycket att tårarna rinner, ibland blir vi så irriterade att vi måste antingen gråta eller skratta (helst inne på kontoret där ingen ser än, or even better på toaletten) och ibland är vi så trötta att vi inte ens vet hur vi ska ta oss ut ur byggnaden när vi ska hem.
Givetvis får jag inte berätta någon av alla de roliga och galna historierna eftersom jag har skrivit under ett papper som säger att jag har strikt tysnadsplikt. Då är det tur att man har kompisar som jobbar på samma ställe så att man kan återminnas alla historier från jobbet over and over and over again! Och ibland räcker bara ett enda ord som beskriver hela händelsen för att få oss att ramla av stolarna av skratt.
Började i alla fall dagen med en stor frukost och sedan när jag väl kom till jobbet och väntade på att "min" vårdtagare skulle vakna och göra sig iordning hann jag se ett avsnitt av "Brothers & Sisters" (Guuuud, vad bra det ÄR!) så min dag började perfekt ;) Vid 15.00 kom min kompis Caroline och avlöste mig och vi satt en liten stund inne hos "vår" vårdtagare, drack kaffe och pratade. Imorgon gör vi om det ;)
Nu fick jag precis ett meddelande på skype av min bror att det har kommit ett brev från Monika till mig i Ljubljana...det roliga är att jag jobbar med henne imorgon. Ska bli kul att se hennes reaktion när hon får syn på mig.
Trettondagsafton idag :) Vet inte om vi har något planerat idag, mamma jobbar till 21.00 idag, pappa sitter på sitt hemmakontor och jobbar så det känns nästan som om jag är ensam hemma...förutom när han kommer till köket för att fylla på sin kaffekopp. Och idag väntade lunch på mig när jag kom hem, pasta med skink-, svamp- och gräddsås. Dagen blir ju bara bättre och bättre :)
Antar att det blir middag ikväll med ett glas champagne...eller kanske cider med tanke på att vi alla tre jobbar imorgon, måste upp tidigt imorgon igen.
Och imorgon vid 11.00 har en av de andra avdelningarna bett mig om en liten tjänst :) Vad det är får ni reda på imorgon, allt jag kan säga är att jag måste ta med mig noter :)
Fotografier från sista familjemåltiden i måndags kväll :)
Come here to me
Nu backar vi några timmar från senaste inlägget och koncentrerar oss på vad jag gjorde imorse. Gick upp som sagt vid 5.30 för att säga hej då till Humle och Dumle. Jag gjorde mig en ordentligt frukost och försökte få igång espresso maskinen, men den ville inte samarbeta. Tog istället vanligt bryggkaffe och blandade i lite havremjölk och en brun sockerbit. Värdigt att notera: INGEN bra kombo!
Kollade på ett avsnitt av "Brothers and Sisters" innan jag begav mig ut i kylan med Viggo som den här morgonen tog vääääääädigt god tid på sig på "toaletten".
Jag tittar inte på "Glee" så istället har jag bett en kompis i Slovenien posta eller skicka Glee-videos som hon tror jag skulle gilla. Hittills har hon prickat rätt varenda gång. Bra att kunna sila bort allt det töntiga och dåliga och endast se det som verkligen är bra...och utan att behöva göra det själv! Man tackar! Jag är övertygad om att jag inte missar någonting eftersom jag vet att om min kompis inte skickar mig videon så är den inte värd att ses. Idag fick jag den här:
Om detta inte är ett mästerverk så säg! Har aldrig riktigt varit ett fan av Gwyneth Paltrow men efter att ha sett den här videon ett x-antal gånger bara för att den är så häftig och härlig så insåg jag att jag kanske dömde henne lite för snabbt.
Musik och dans är kanske det som "lyfter upp mig" fortast när jag känner mig nere och fyller mig med energi till max.
Kan ni föreställa er en värld utan musik??
You have my heart and we´ll never be a world apart
Jag ber om ursäkt att det på senare tid har blivit lite dåligt på natur-foto fronten. Sanningen är den att jag inte har varit ute så mycket de senaste dagarna eftersom det är farligt (läs: dödsfarligt) ute på vägarna. Men igår snöade det ganska rejält så isen är i alla fall täckt med snö nu. Därför tog Viggo och jag en dubbelpromenad idag, dvs den vanliga 1-timmes sträckan x2. Det blev nog lite för mycket för oss efter ett par dagars uppehåll för vi däckade båda två i soffan när vi kom hem.
Dessutom gick jag upp redan vid 5.30 idag för att ta farväl av mina två syskon som flög tillbaka till Ljubljana idag. Jag åker senare i januari, eftersom det ändå är vinterlov i fyra veckor nu och jag har inga tentor så jag bestämde mig för att stanna kvar lite extra i Sverige och jobba en del. Euron är ju så låg nu också så det lönar sig verkligen att få svensk lön ;) Ska bränna allt på resor i vår...nej då, ska spara för framtiden! Mommy taught me well.
Vi hade för övrigt en underbar middag och kväll igår. Räksoppa med vitlöksbröd och mini-pannkakor / maxi-plättar med vanlijkräm, blåbär (som vi btw plockade i höstas), olika lyx-marmelader och cider för att skölja ner allt detta. Senare på kvällen och i soffan framför en ny film lät vi en Aladdin ask vandra runt mellan oss.
Fotografier kommer upp senare, har inte ens överfört dem till datorn än.
Idag har jag planerat att skippa filmen (det är ändå sci-fi som inte är min favorit genre direkt) och krypa ner i sängen senast 22.00. Imorgon är det jobb från 8.00 till 15.00 som gäller och jag, som ni förstår måste ta mig upp på morgonen. Och jag hoppas verkligen att mina ben kommer överens med mig imorgon efter promenaden jag hade idag...
I love what I feel
När jag skulle hämta mina föräldrar på flygplatsen i augusti bestämde jag redan innan att jag skulle kuta in och köpa sushi innan de hade fått syn på mig. Men medan jag letade efter en parkeringplats fick jag syn på dem utanför ingången...bruna som pepparkakor.
Alla i min familj, förutom jag avskyr sushi och de har banne mig sett till att jag inte heller får någon när den väl finns inom räckhåll.
Hur som haver, helt plötsligt var det någon häromdagen som bestämde att jag inte får följa med i morgon! Mamma vill att jag stannar hemma, passar huset och hunden...och jag gick med på det...ganska snabbt också!
Ska faktiskt bli skönt att ha hela huset för mig själv igen (senaste gången var i tisdags och det var på gränsen till heaven faktiskt), inte för att jag inte tycker om att ha familjen runt omkring mig (vi är ju en väldigt closeknit-family) men ibland är det så skönt med lite lugn och ro, att få kunna ta den där koppen te eller kaffe på morognen och lyssna på/sjunga med till en bra låt utan: ursäkta mig men det är morgon och jag förösker läsa tidningen...mina hjärnceller har inte vaknat än...förstår du väl??
Dessvärre har de nog sovit sedan 1991...
Så idag ska vi bara ta det lugnt, göra det vanliga här hemma, som i stort sett under julveckorna har bestått av att sköta sitt under förmiddagen och sedan ta en promenad på eftermiddag, äta en god middag i vardagsrummet med en brasa i kaminen intill middagsbordet. Och sedan avsluta det hela med en splitterny film :)
Det har varit två sköna, harmoniska, lugna och avslappnande veckor fyllda med långa sovmorgnar och långa promenader i snöklädda skogar, goda hemlagade middagar (ibland lagade hela familjen mat tillsammans, det blev en aningen trångt i köket men maten smakade desto bättre), krypa upp i soffan med en bra bok eller titta på både bra filmer (fanns några stycken) och dåliga filmer (fanns ännu fler). Och framför allt mysa men allas vår gullunge Viggo.
Men just nu ska jag lägga ifrån mig datorn och göra mig iordning. Mammas arbetskamrat är bjuden på fika hemma hos oss. Mamma vill nämligen visa upp sina tre mästerverk, dvs ungar ;) Nä. skämt åsido...men fika och god uppfostran blir det nu ;)
De här fotografierna beskriver mer än ord vad min julledighet har gått ut på.
Fika och middagar vid en varm brasa i kaminen, långa sovmorgnar då man kan sova ut och gå upp först när man känner: nä, nu räcker det med soveriet!, spela piano i en timme eller två varje dag, och en hel del skön läsning, uppkrupen i soffan, invirad i en filt och med en kopp te i handen.
Tid att stanna upp, tänka och känna efter, andas ut och samla energi.
You can tell the sun in it´s jealous sky...
Looks like morning in your eyes
Looks like Santa is back in town...
Idag när han kysste isen med bakdelen (jag vet att jag använder lite småtaskiga fraser ibland men det är ett måste), började jag skratta och han, när han väl hade tagit sig upp tittade på mig som om jag var helt wacko. Hoppas inte någon såg mig bara...
Annars så har jag idag: gjort lite chokladpudding till la famiglia och spelat spel. Ja, familjelycka var det!
Har även påbörjat en ny riddarroman (jag är i den perioden nu; historiska böcker eller inget), spelat piano, lyssnat på skön musik, fyllt i min tjänstgöringsrapport, är inte det det bästa så säg, när man fyller i hur länge man jobbat och vet att man har det, alltså alla timmarna bakom sig och att det enda man gör efter det är att vänta på att pengarna ska trilla in på kontot?! Sedan att de försvinner lika snabbt som de kom är en annan femma ;)
Och vad låg under julgranen idag om inte en julklapp! En julklapp adresserad till mig! Tomten kom loss från London i alla fall. En ny fotobok ;) Tack "tomten"!
Nu ska jag sammansställa en ny spellista på Spotify.
Känner redan doften från köket...på menyn idag står allas vår favorit: Chicken Curry med ris!
1.1.11
Första dagen i år 2011 började jag med ett jobbpass från 12.00 till 20.00. Gick ner till mamma och hennes jobb efter att jag slutat för att få skjuts hem. Jag har ungefär tio minuters promenad hem från mitt jobb, fem minuter med cykel och två minuter med bil (vilken jag faktiskt tog varje dag under en månad i somras, den månaden mina föräldrar var på semester om detta säger er någonting om min lathet?). Jag har gått två långa promenader med Viggo precis varje dag sedan jag kom till Sverige för två veckor sedan men det fanns inte en chance in hell att jag tänkte bryta nacken som med all säkerhet skulle varit konsekvensen om jag hade gått hem. Promenaden nerför backarna till jobbet var K2 nog för mig. Igår kväll några timmar innan nyårsslaget började det blåsa storm och ösregna. Under natten rörde sig kvicksilvret sakta men säkert från två-tre plusgrader ner till några stadiga minusgrader. Så då förstår ni ganska snabbt vilken isbana vi har på vägarna idag. Dock, viktigt att notera, lyckades jag inte halka eller ens vara på gränsen att vifta men armar och ben a la Karate Kid.
Jobbet som jag jobbar på under somrarna och nu lite i vinter här i Sverige är väldigt annorlunda från lektionerna jag har på Unversitetet i Sloveninen. Fysiskt är det mer påfrestande här i Sverige men när jag kommer hem kan jag i alla fall släppa allting, "tömma" huvudet och framför allt behöver jag inte göra en massa research och förbereda inför varje jobbapass.
Idag hade jag en lite annorlunda arbetsuppgift som pågick i åtta timmar, dvs det var det enda jag gjorde idag. Och det är första gången på 1,5 år (om man räknar ihop alla månader under sex somrar) som det var såpass slappt och anti-stress på jobbet. Jag hann med att titta på min favorit film (once upon a time) "Ivanhoe", tre avsnitt av "Seeker", prinsessbröllopet 2010 m.m.
Men även om jag kunde sitta i soffan så var det mentalt påfrestande på ett sätt som jag inte känt hittills på jobbet.
Jag jobbar som vårdbiträde med medicindeligering...men ibland känns det mer som om jag är någon sorts psykiater.
Efter att pappa hämtat mamma och mig slirade vi hem för att titta på några avsnitt av min och pappas favortiserie: Fawlty Towers. Efter några hundra gånger kan jag fortfarande skratta åt samma skämt som om det vore första gången ;)
Och på tal om bra serier så nämde jag redan tidigare att jag tittade på "Seeker" idag och nu sitter jag och tittar på Everwood. Och pappa skickade över alla Merlin season 3 avsnitt till min dator igår ;) Det märks tydligt att det är lov för min del. Två underbara veckor bestående av att sova, äta, promenera, läsa, spela piano och titta på filmer. Men på måndag börjar allvaret. Har en hel hög med saker jag måste ta itu med. Ska börja med förberedelser och göra research inför föreläsningar jag ska ha i vår, sen jobbar på onsdag och torsdag...
Ett litet tips på en väldigt bra låt: Fields of Gold med Eva Cassidy.
MMXI
HAPPY NEW YEAR ;)
